Ensamhet bland äldre i Europa

Ensamhet kan upplevas som både obehagligt, ledsamt och tungt att hantera. Att känna sig ensam kan påverka vårt välbefinnande och det verkar dessutom som om ensamhet kan skada vår fysiska hälsa på ett liknande sätt som exempelvis rökning och fysisk inaktivitet kan göra. Ensamhet bland äldre kan uppkomma plötsligt eller långsamt genom exempelvis en förlust av nära vänner, make/maka, husdjur eller som en följd av att man måste flytta. Eftersom ensamhet drabbar alltfler äldre och det kan leda till nedsatt hälsa och sämre livskvalitet så är det viktigt att försöka fånga upp individer som känner sig ensamma och försöka motverka ensamheten.

En ny studie som baserades på the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) har undersökt hur olika faktorer såsom bland annat hälsa och socialt kontaktnät påverkar känslor av ensamhet hos personer som är 65 år eller äldre. Studien är baserad på den första omgången av SHARE-undersökningen som genomfördes mellan åren 2004 och 2005 i elva europeiska länder.

Resultat från studien visar att kvinnor oftare känner sig ensamma jämfört med män och känslor av ensamhet blir alltmer vanliga med stigande ålder. Upplevd ensamhet skiljde sig åt mellan hushåll med olika inkomst och olika utbildningsnivå, där individer med kortare utbildning oftare uppgav att de känner sig ensamma en stor del av tiden. En större andel av respondenterna från Sydeuropa uppgav att de känner sig ensamma mestadels jämfört med respondenter från Nordeuropa. Känslor av ensamhet var också mer vanligt förekommande hos personer med sämre hälsa, hos de som förlorat sin make/maka, vars barn nyligen flyttat hemifrån, hos de som inte har några barn samt de som lever utan partner eller äkta hälft.

Forskarna bakom studien vill lyfta fram betydelsen av upplevd ensamhet hos äldre och följderna som ensamheten kan leda till, samt vikten av att lyfta fram dessa frågor vid hälsoutvärderingar och undersökningar. Frågan är också viktig för politiker och beslutsfattare som arbetar med insatser för att minska ensamheten och öka livskvaliteten och välbefinnandet hos den äldre befolkningen.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Vozikaki, M., Papadaki, A., Linardakis, M., and A. Philalithis. 2018. Loneliness among older European adults: Results from the survey of health, aging and retirement in Europe. Journal of Public Health: 1-12. DOI: https://doi.org/10.1007/s10389-018-0916-6

Blir småbarnsmammor lyckliga av att arbeta?

Inom den samhällsvetenskapliga litteraturen kring välbefinnande och lycka anses förvärvsarbete bidra på ett positivt sätt till en individs välbefinnande. Men stämmer det även in för småbarnsmammor? Den frågan undersöktes i en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies.

Med boken Feminine Mystique som publicerades 1963 ifrågasatte Betty Friedan bilden av det harmoniska familjelivet där mammor stannar hemma för att ta hand om sina barn, och hon menade att det istället gjorde kvinnor olyckliga att endast ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Sedan dess har det forskats och diskuterats kring huruvida mammor upplever större livskvalitet genom att förvärvsarbeta än att stanna hemma och ta hand om sina barn, men de studier som har gjorts på området visar inga tydliga resultat.

Den aktuella studien använder data från European Social Survey (ESS) undersökningarna mellan åren 2004 och 2014 och inkluderar 30 olika länder, däribland Sverige, för att studera förhållandet mellan subjektivt välbefinnande hos småbarnsmammor som förvärvsarbetar och de som stannar hemma och har barnomsorgsansvaret. Studien inriktar sig på mammor som har barn under 3 års ålder.

Resultaten från studien visar att småbarnsmammor som stannar hemma och tar hand om barn och hushåll är allmänt lyckligare än de småbarnsmammor som arbetar heltid. Studien visar också att de småbarnsmammor som lämnar ett arbete med hög status, bättre arbetsvillkor och anställningstrygghet var i högre grad förknippade med att uppleva välbefinnande med att stanna hemma och ta hand om sina barn. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader i välbefinnande mellan småbarnsmammor som arbetar deltid och de som stannar hemma för att ta hand om sina barn.Faktorer som skiljer sig åt mellan de studerade länderna såsom offentlig barnomsorg, föräldraförsäkring och skattesystem, visade sig inte ha någon inverkan på resultaten.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Hamplová, Dana. 2018. Does Work Make Mothers Happy? Journal of Happiness Studies: 1-27. DOI: https://doi.org/10.1007/s10902-018-9958-2

Människans verksamhet och dess samband med den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden har stor betydelse för ekosystemen och deras förmåga att bidra med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, fotosyntes och klimatreglering. Människans påverkan på den biologiska mångfalden har studerats inom olika ämnen såsom ekologi och ekonomi och är en viktig fråga för samhället i stort. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators som tittade på både socio-ekonomiska och sociologiska faktorer som kan vara av betydelse för att kunna förstå sambandet mellan biologisk mångfald och människans verksamhet. Forskarna bakom studien kombinerade datamaterial från olika källor, däribland den Europeiska värderingsstudien (EVS), Europeiska miljöbyrån och UNDP (United Nations Development Programme), för ett flertal europeiska länder.

Resultaten från studien visade på ett starkt negativt samband mellan ekonomisk tillväxt och folkmängd, och indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna för biologisk mångfald representerades av andelen utrotade och hotade arter, samt mått på så kallad ”soil sealing”, vilket innebär att områden förlorar sin markfunktion när nya markområden tas i anspråk, exempelvis när städer växer. Studien visade även på samband mellan sociologiska variabler och biologisk mångfald. Framförallt tillit människor emellan, som generellt anses leda till högre ekonomisk tillväxt, visade sig ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Författarna till artikeln vill betona betydelsen som människans verksamhet har på den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att inkludera den aspekten i politiska överväganden och beslutsfattande. Eftersom det kan finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av den biologiska mångfalden så vill författarna till artikeln lyfta fram betydelsen som social tillit eventuellt kan ha för att minska dessa motsättningar.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Gosselin, Frédéric and Jean-Marc Callois. 2018. Relationships between human activity and biodiversity in Europe at the national scale: Spatial density of human activity as a core driver of biodiversity erosion. Ecological Indicators 90: 356-365. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2018.03.010