Blir småbarnsmammor lyckliga av att arbeta?

Inom den samhällsvetenskapliga litteraturen kring välbefinnande och lycka anses förvärvsarbete bidra på ett positivt sätt till en individs välbefinnande. Men stämmer det även in för småbarnsmammor? Den frågan undersöktes i en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies.

Med boken Feminine Mystique som publicerades 1963 ifrågasatte Betty Friedan bilden av det harmoniska familjelivet där mammor stannar hemma för att ta hand om sina barn, och hon menade att det istället gjorde kvinnor olyckliga att endast ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Sedan dess har det forskats och diskuterats kring huruvida mammor upplever större livskvalitet genom att förvärvsarbeta än att stanna hemma och ta hand om sina barn, men de studier som har gjorts på området visar inga tydliga resultat.

Den aktuella studien använder data från European Social Survey (ESS) undersökningarna mellan åren 2004 och 2014 och inkluderar 30 olika länder, däribland Sverige, för att studera förhållandet mellan subjektivt välbefinnande hos småbarnsmammor som förvärvsarbetar och de som stannar hemma och har barnomsorgsansvaret. Studien inriktar sig på mammor som har barn under 3 års ålder.

Resultaten från studien visar att småbarnsmammor som stannar hemma och tar hand om barn och hushåll är allmänt lyckligare än de småbarnsmammor som arbetar heltid. Studien visar också att de småbarnsmammor som lämnar ett arbete med hög status, bättre arbetsvillkor och anställningstrygghet var i högre grad förknippade med att uppleva välbefinnande med att stanna hemma och ta hand om sina barn. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader i välbefinnande mellan småbarnsmammor som arbetar deltid och de som stannar hemma för att ta hand om sina barn.Faktorer som skiljer sig åt mellan de studerade länderna såsom offentlig barnomsorg, föräldraförsäkring och skattesystem, visade sig inte ha någon inverkan på resultaten.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Hamplová, Dana. 2018. Does Work Make Mothers Happy? Journal of Happiness Studies: 1-27. DOI: https://doi.org/10.1007/s10902-018-9958-2

Människans verksamhet och dess samband med den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden har stor betydelse för ekosystemen och deras förmåga att bidra med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, fotosyntes och klimatreglering. Människans påverkan på den biologiska mångfalden har studerats inom olika ämnen såsom ekologi och ekonomi och är en viktig fråga för samhället i stort. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators som tittade på både socio-ekonomiska och sociologiska faktorer som kan vara av betydelse för att kunna förstå sambandet mellan biologisk mångfald och människans verksamhet. Forskarna bakom studien kombinerade datamaterial från olika källor, däribland den Europeiska värderingsstudien (EVS), Europeiska miljöbyrån och UNDP (United Nations Development Programme), för ett flertal europeiska länder.

Resultaten från studien visade på ett starkt negativt samband mellan ekonomisk tillväxt och folkmängd, och indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna för biologisk mångfald representerades av andelen utrotade och hotade arter, samt mått på så kallad ”soil sealing”, vilket innebär att områden förlorar sin markfunktion när nya markområden tas i anspråk, exempelvis när städer växer. Studien visade även på samband mellan sociologiska variabler och biologisk mångfald. Framförallt tillit människor emellan, som generellt anses leda till högre ekonomisk tillväxt, visade sig ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Författarna till artikeln vill betona betydelsen som människans verksamhet har på den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att inkludera den aspekten i politiska överväganden och beslutsfattande. Eftersom det kan finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av den biologiska mångfalden så vill författarna till artikeln lyfta fram betydelsen som social tillit eventuellt kan ha för att minska dessa motsättningar.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Gosselin, Frédéric and Jean-Marc Callois. 2018. Relationships between human activity and biodiversity in Europe at the national scale: Spatial density of human activity as a core driver of biodiversity erosion. Ecological Indicators 90: 356-365. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2018.03.010