Våg 7 av SHARE tillgänglig

Omgång 7 av SHARE finns nu tillgängligt att ladda hem från http://www.share-project.org/data-access.html.

Nytt för omgång 7 är bland annat att åtta nya länder är inkluderade i undersökningen:  Bulgarien, Cypern, Finland, Litauen, Lettland, Malta, Rumänien och Slovakien. För första gången innehåller datamaterialet även mått på de fem stora personlighetsdragen (”Big Five Personality Traits”).  Mer information om våg 7 av SHARE hitttar du här.

 

 

 

Sökes: Postdoktor till SOM-institutet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (2 år, 100 %) vid Göteborgs universitet

Forskningsprojektet Exploring new interventions for decreasing survey nonresponse among immigrants, socially impoverished groups, and people living in disadvantaged neighborhoods söker nu en postdoktor som ska genomföra forskning inom ramen för projektet som leds av doktor Sebastian Lundmark (SOM-institutet). I projektet medverkar även docent Johan Martinsson (SOM-institutet) och professor Henrik Ekengren Oscarsson (statsvetenskapliga institutionen).

Exploring new interventions for decreasing survey nonresponse among immigrants, socially impoverished groups, and people living in disadvantaged neighborhoods är ett treårigt projekt finansierat av Vetenskapsrådet med start 2019. Projektet har som målsättning att utveckla och utvärdera nya interventioner för att öka svarsfrekvensen i enkätundersökningar med fokus på svarsfrekvensen i socialt utsatta grupper, bland invandrare, och bland boende i resurssvaga och särskilt utsatta områden i Sverige.

Ansökan ska vara inkommen senast: 2019-02-25.

Du kan läsa mer om tjänsten i annonsen som du finner här: https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/lediga-jobb/Lediga_anstallningar-detaljsida/?id=3823

 

Barnbarns betydelse för mor- och farföräldrars välbefinnande

Att få barnbarn är för många stort och spännande och innebär en ny erfarenhet i livet. Men finns det något samband mellan subjektivt välbefinnande och att vara mor- eller farförälder? Den frågan undersöktes i en studie som är baserad på the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe, med respondenter från 20 olika länder. Studien inriktade sig på individer i åldrarna 50 till och med 84 år som själva är föräldrar. Som mått på välbefinnande användes frågan ”hur nöjd är du med ditt liv?” med en svarsskala från 0 till 10, där 0 betyder fullständigt missnöjd och 10 betyder fullständigt nöjd.

Resultaten från studien visar att mor- och farföräldrar upplever större välbefinnande i livet jämfört med de som inte har några barnbarn. Studien visar också att antalet barnbarn har ett positivt samband med mor- och farföräldrarnas välbefinnande.

Men det som tycks påverka välbefinnandet mest är att få vara delaktig i omvårdnaden av sina barnbarn. Mor- och farföräldrar som är delaktiga i omvårdnaden och omsorgen av sina barnbarn upplever i allmänhet större välbefinnande i livet, i nästan alla länder som ingick i undersökningen. Mor- och farföräldrar som inte deltar i omvårdnaden och omsorgen av sina barnbarn upplever däremot sämre välbefinnande än de som inte har några barnbarn. Att vara delaktig i omvårdnaden och omsorgen av sina barnbarn har störst påverkan på kvinnors välbefinnande, i de flesta länder. Studien visar att sambandet mellan att ha barnbarn och subjektivt välbefinnande är starkare i länder där det är mindre vanligt att mor- och farföräldrar tar stor del i barnbarnens omvårdnad och omsorg. Men resultatet beror, enligt forskarna bakom studien, till stor del på att välbefinnandet påverkas negativt i länder där det är vanligt och förväntas att mor- och farföräldrar tar stor del i sina barnbarns omvårdnad och omsorg, hos de individer som inte är delaktiga.

Forskarna bakom studien undersökte även om utbildning har någon effekt på det subjektiva välbefinnandet, men fann att utbildningsnivån hos de tillfrågade mor- och farföräldrarna inte har någon inverkan på deras välbefinnande.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Arpino, B., Bordone, V. and N. Balbo. 2018. Grandparenting, education and subjective well-being of older Europeans. European Journal of Ageing. Vol. 15, Issue 3: 251-263. DOI: https://doi.org/10.1007/s10433-018-0467-2.

Klimatförändringar och energi i nytt nummer av ESS Topline Results Series

Bild: European Social Survey

I den senaste utgåvan av ESS Topline Results Series beskrivs resultat från European Social Survey (ESS) studien som visar att en stor majoritet av den europeiska befolkningen tror att jordens klimat håller på att förändras, och de flesta tror att klimatförändringarna åtminstone delvis orsakas av människan.  Men även om de flesta tror att klimatförändringar kan få allvarliga följder, så är oron för klimatförändringarna relativt liten bland de tillfrågade.

Den åttonde omgången av European Social Survey genomfördes under 2016/2017 och det här är den första gången som frågor kring klimatförändringar och energi finns med i studien.

I den nya sammanställningen beskrivs bland annat européernas uppfattning om och inställning till klimatförändringar, energiförsörjning, förnybar energi samt klimatförändringspolitik.

Du kan läsa mer om sammanställningen av resultaten på ESS hemsida, där du även hittar rapporten i sin helhet.

 

Ny European Social Survey rapport

Bild: European Social Survey

En ny sammanställning av resultat från ESS-studien som genomfördes under 2016 och 2017 visar på ett signifikant stöd från allmänheten för att införa en allmän basinkomst och ett EU-gemensamt socialförsäkringssystem.

European Social Survey genomfördes för åttonde gången under 2016/2017 i 23 olika länder. Många frågor i den senaste omgången av surveyundersökningen är återkommande och ställdes för första gången i den fjärde omgången av undersökningen, som genomfördes under 2008 och 2009, men många frågor är också nya. De återkommande frågorna möjliggör studier av förändringar av den allmänna opinionen i olika välfärdsfrågor.

I den nya sammanställningen beskrivs européernas inställning till solidaritet med speciellt utsatta grupper i samhället, såsom äldre, arbetslösa, migranter och fattiga. Men också attityder till att införa ett gemensamt socialförsäkringssystem inom den Europeiska unionen, och en allmän basinkomst med syfte att garantera alla medborgare en miniminivå av levnadsstandard.

Du kan läsa mer om sammanställningen av resultaten på ESS hemsida, där du även hittar rapporten i sin helhet.

Samband mellan kvinnors politiska kunskap och andelen kvinnliga politiskt förtroendevalda

Befolkningens politiska kunskap har stor betydelse för en fungerande representativ demokrati. Men många studier har funnit att den politiska kunskapen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, och tyder på att män är mer kunniga när det handlar om politik jämfört med kvinnor. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan män och kvinnors politiska kunskap tros vara hur stor eller liten andelen kvinnor är, bland de demokratiskt valda politikerna som styr ett land. Tanken bakom den möjliga förklaringen är att med fler kvinnliga förtroendevalda politiker, som kan bli förebilder för andra kvinnor, så bidrar det till att öka kvinnors politiska engagemang och intresse, vilket i sin tur bidrar till en ökad politisk kunskap bland kvinnor.

Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Political Science som tittade på betydelsen av andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna i olika länder, för kvinnors politiska kunskap. För att undersöka saken vidare använde forskarna sig av två stora komparativa surveyundersökningar som genomförts i ett flertal olika länder och som använder olika typer av frågor för att mäta politisk kunskap; the Comparative Study of Electoral Systems (CSES) och the 2009 European Election Study (EES).

Resultaten från studien visar att andelen kvinnliga förtroendevalda politiker, vid tidpunkten för surveyundersökningarnas genomförande, inte har någon betydelse för skillnaden mellan kvinnors och mäns politiska kunskap. Däremot så visade sig andelen kvinnliga förtroendevalda politiker vid tidpunkten för när respondenten var mellan 18 och 21 år, ha en stor betydelse för att minska den långsiktiga skillnaden mellan män och kvinnors politiska kunskap. Så en större andel kvinnliga politiskt förtroendevalda, vid tidpunkten för när en kvinna är mellan 18 och 21 år, har en positiv inverkan på hennes politiska kunnighet. Resultatet stämmer väl överens med teorin om politisk socialisering, vilken innebär att det politiska sammanhanget har som störst inflytande över unga individer såsom förstagångsväljare.

Sammanfattningsvis så visar studien att andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna har betydelse för kvinnor och mäns politiska kunskap, men det kan ta lång tid innan kunskapsklyftan sinsemellan försvinner helt. Eftersom den politiska socialiseringen är som viktigast från unga år och fram till vuxen ålder, så beror förändringar på samhällsnivå till stor del på nya generationer som blir röstberättigade.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Dassonneville, R and I. McAllister. 2018. Gender, Political Knowledge, and Descriptive Representation: The Impact of Long-Term Socialization. American Journal of Political Science Vol. 62, No. 2, pages 249-265. DOI: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ajps.12353

ISSP i temanummer av International Journal of Sociology

Senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften International Journal of Sociology är ett temanummer som handlar om surveyundersökningen ISSP 2015 Work Orientations IV.

International Social Survey Programme (ISSP) är ett internationellt samarbetsprogram som varje år genomför en surveyundersökning med frågor kopplade till olika samhällsvetenskapliga områden. Varje gång undersökningen genomförs så har den ett speciellt tema och för 2015 var temat ”work orientations”, så då innehöll enkäten frågor kring bland annat arbetsliv och privatliv, arbetsorganisation samt arbetsförhållanden. Det här är den fjärde gången som undersökningen genomfördes med temat ”work orientations”. Tidigare omgångar med samma tema har genomförts 1989, 1997 och 2005.

Temanumret i International Journal of Sociology innehåller en introduktion som beskriver ISSP och sammanfattar bakgrunden till varför undersökningen startades samt vilka olika ämnesområden som hittills har funnits med. Vidare beskrivs också hur arbetet med att ta fram frågeformuläret går till.

En av artiklarna i temanumret presenterar en sammanställning av resultaten från de olika deltagande länderna. Sedan följer tre artiklar som beskriver studier som använt sig av data från ISSP för att studera olika forskningsfrågor. Dessa visar hur datamaterialet möjliggör jämförande studier mellan olika länder samt studier av förändringar över tid.

ISSP 2015 Work Orientations IV genomfördes under 2015 och 2016 och datamaterialet från alla 37 länder som deltog i undersökningen blev tillgängligt i augusti 2017. Både data och tillhörande dokumentation finns deponerade vid det tyska forskningsinstitutet GESIS och du kan ladda ner dom utan kostnad från deras webbplats https://www.gesis.org/issp/home/

Förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos den äldre befolkningen

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i många delar av världen och förekommer hos en stor andel av den äldre befolkningen. Både fetma och övervikt ökar risken för många sjukdomar och problem såsom diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom samt olika typer av cancer men kan också leda till astma, belastningsskador i lederna och depression.

Eftersom övervikt och fetma har blivit så vanligt förekommande och är förenat med negativa följder för både den enskilda individen som samhället i stort, så är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Både för att kunna bedöma olika åtgärder för att minska andelen överviktiga samt för att kunna hjälpa de som önskar och behöver stöd för att gå ner i vikt.

Nyligen publicerades en studie i Scandinavian Journal of Public Health som presenterade aktuell information kring förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos personer i åldrarna 50 år och uppåt från tio europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna bakom studien analyserade data från den första, andra, fjärde och femte omgången av Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) och räknade ut BMI (Body mass index) baserat på respondenternas självrapporterade uppgifter om längd och vikt.

Resultaten från studien visar att andelen individer med övervikt låg på en relativt stabil nivå kring 60 % mellan åren 2005 och 2013, medan andelen individer med fetma ökade från 17,5% till 19,2% under samma tidsperiod.  Den högsta förekomsten av både övervikt och fetma återfanns i Spanien, Tyskland och Österrike. Spanien var dock det enda land där förekomsten av både övervikt och fetma minskade mellan åren 2005 och 2013, medan Italien var det enda land där förekomsten av övervikt minskade under samma period.  Studien visar också att förekomsten av övervikt ökade hos gruppen individer i åldersgruppen 80 år och äldre mellan åren 2005 och 2013 medan den minskade hos individer i åldersgruppen 60 till 69 år. Förekomsten av fetma ökade hos individer i åldersgrupperna 60 till 69 år och 70 till 79 år. Andelen individer med övervikt minskade något bland kvinnor under tidsperioden medan den var oförändrad bland män. Andelen individer med fetma ökade hos män men var oförändrad hos kvinnor.

Sammanfattningsvis så visar studien att förekomsten av övervikt och fetma är stor bland den äldre befolkningen i de tio länder som studerades. För den enskilda individen kan följdsjukdomar som uppstår på grund av övervikt och fetma ha en stor påverkan på personens hälsa och välbefinnande. Men även betydelsen för sjukvården och samhället i stort kan vara omfattande. Forskarna bakom studien vill lyfta fram vikten av att arbeta hälsofrämjande för att försöka vända den negativa utvecklingen så att övervikt och fetma minskar hos befolkningen. Både medicinska vårdprogram och politiska handlingsprogram behövs samt åtgärder för att förbättra hälsokompetensen kring betydelsen av att behålla en hälsosam vikt.

Texten ovan baseras på publikationen:

Peralta, M., Ramos, M., Lipert, A., Martins, J. and A. Marques. 2018. Prevalence and trends of overweight and obesity in older adults from 10 European countries from 2005 to 2013. Scandinavian Journal of Public Health 46: 522–529. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494818764810.

Befolkningens inställning till försäljning och användning av receptfria läkemedel

Mellan åren 1971 och fram till 2009 ingick de svenska apoteken i ett statligt bolag. Men 2008 togs de första stegen mot en omreglering med målsättningen att öka tillgängligheten, och året därpå avskaffades det statliga apoteksmonopolet. Med reformen 2009 släpptes försäljningen av receptfria läkemedel fri, och det blev även tillåtet att sälja receptfri medicin inom detaljhandeln. Allt eftersom det har blivit mer lättillgängligt att köpa receptfria läkemedel så har det också inneburit ett större ansvar för individen när det inte alltid finns personal att tillfråga med kunskap kring läkemedlen som säljs. Studier av individers inställning och förhållningssätt till receptfria läkemedel är betydelsefulla för både farmaci, hälsovård och beslutsfattare, eftersom förhållningssättet troligtvis påverkar användningen av receptfria läkemedel. I en studie som nyligen publicerades i International Journal of Pharmacy Practice undersökte en grupp forskare inställningen till försäljningen och användningen av receptfria läkemedel hos den svenska befolkningen. Surveyundersökningen genomfördes av Laboratory of Opinion Research vid Göteborgs universitet genom deras webbpanel Medborgarpanelen.

Majoriteten av respondenterna (87 %) svarade att de hade använt receptfria läkemedel under de senaste 6 månaderna. Omkring 10 % av de tillfrågade uppgav att de brukar använda receptfria läkemedel vid första tecken på sjukdom, och 9 % svarade att deras användning av receptfria läkemedel har ökat med den förbättrade tillgängligheten.  Närmare 39 % av de tillfrågade svarade att de försöker undvika att använda receptfria läkemedel när de är sjuka, och 35,5% ansåg att endast apotek ska få sälja receptfria läkemedel för att minska risken för överanvändning. 25 % av respondenterna uppgav att de oftast brukar fråga apotekspersonal om råd vid köp av receptfria läkemedel. Studien visade att socio-demografiska faktorer såsom ålder, kön och utbildning samt frekvent användning av receptfria läkemedel hade samband med inställningen till försäljning och användning av desamma.

Medan resultaten från studien visar att de flesta tillfrågade har en försiktig inställning till användningen av receptfria läkemedel så tyder det också på att användningen har ökat när tillgängligheten har förbättrats. Forskarna bakom studien lyfter fram betydelsen av att informera befolkningen kontinuerligt om egenvård med receptfri medicin, samt hur viktigt det är att kunna få professionell rådgivning från apoteks- och hälsovårdspersonal.

Texten ovan baseras på publikationen:

Hedenrud, T., Sundell, K. A., Martinsson, J. and H. Håkonsen. 2018. Attitudes towards sales and use of over-the-counter drugs in Sweden in a reregulated pharmacy market: a population-based study. International Journal of Pharmacy Practice. DOI: https://doi.org/10.1111/ijpp.12457

 

Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247