Befolkningens inställning till försäljning och användning av receptfria läkemedel

Mellan åren 1971 och fram till 2009 ingick de svenska apoteken i ett statligt bolag. Men 2008 togs de första stegen mot en omreglering med målsättningen att öka tillgängligheten, och året därpå avskaffades det statliga apoteksmonopolet. Med reformen 2009 släpptes försäljningen av receptfria läkemedel fri, och det blev även tillåtet att sälja receptfri medicin inom detaljhandeln. Allt eftersom det har blivit mer lättillgängligt att köpa receptfria läkemedel så har det också inneburit ett större ansvar för individen när det inte alltid finns personal att tillfråga med kunskap kring läkemedlen som säljs. Studier av individers inställning och förhållningssätt till receptfria läkemedel är betydelsefulla för både farmaci, hälsovård och beslutsfattare, eftersom förhållningssättet troligtvis påverkar användningen av receptfria läkemedel. I en studie som nyligen publicerades i International Journal of Pharmacy Practice undersökte en grupp forskare inställningen till försäljningen och användningen av receptfria läkemedel hos den svenska befolkningen. Surveyundersökningen genomfördes av Laboratory of Opinion Research vid Göteborgs universitet genom deras webbpanel Medborgarpanelen.

Majoriteten av respondenterna (87 %) svarade att de hade använt receptfria läkemedel under de senaste 6 månaderna. Omkring 10 % av de tillfrågade uppgav att de brukar använda receptfria läkemedel vid första tecken på sjukdom, och 9 % svarade att deras användning av receptfria läkemedel har ökat med den förbättrade tillgängligheten.  Närmare 39 % av de tillfrågade svarade att de försöker undvika att använda receptfria läkemedel när de är sjuka, och 35,5% ansåg att endast apotek ska få sälja receptfria läkemedel för att minska risken för överanvändning. 25 % av respondenterna uppgav att de oftast brukar fråga apotekspersonal om råd vid köp av receptfria läkemedel. Studien visade att socio-demografiska faktorer såsom ålder, kön och utbildning samt frekvent användning av receptfria läkemedel hade samband med inställningen till försäljning och användning av desamma.

Medan resultaten från studien visar att de flesta tillfrågade har en försiktig inställning till användningen av receptfria läkemedel så tyder det också på att användningen har ökat när tillgängligheten har förbättrats. Forskarna bakom studien lyfter fram betydelsen av att informera befolkningen kontinuerligt om egenvård med receptfri medicin, samt hur viktigt det är att kunna få professionell rådgivning från apoteks- och hälsovårdspersonal.

Texten ovan baseras på publikationen:

Hedenrud, T., Sundell, K. A., Martinsson, J. and H. Håkonsen. 2018. Attitudes towards sales and use of over-the-counter drugs in Sweden in a reregulated pharmacy market: a population-based study. International Journal of Pharmacy Practice. DOI: https://doi.org/10.1111/ijpp.12457

 

Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247

 

Ensamhet bland äldre i Europa

Ensamhet kan upplevas som både obehagligt, ledsamt och tungt att hantera. Att känna sig ensam kan påverka vårt välbefinnande och det verkar dessutom som om ensamhet kan skada vår fysiska hälsa på ett liknande sätt som exempelvis rökning och fysisk inaktivitet kan göra. Ensamhet bland äldre kan uppkomma plötsligt eller långsamt genom exempelvis en förlust av nära vänner, make/maka, husdjur eller som en följd av att man måste flytta. Eftersom ensamhet drabbar alltfler äldre och det kan leda till nedsatt hälsa och sämre livskvalitet så är det viktigt att försöka fånga upp individer som känner sig ensamma och försöka motverka ensamheten.

En ny studie som baserades på the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) har undersökt hur olika faktorer såsom bland annat hälsa och socialt kontaktnät påverkar känslor av ensamhet hos personer som är 65 år eller äldre. Studien är baserad på den första omgången av SHARE-undersökningen som genomfördes mellan åren 2004 och 2005 i elva europeiska länder.

Resultat från studien visar att kvinnor oftare känner sig ensamma jämfört med män och känslor av ensamhet blir alltmer vanliga med stigande ålder. Upplevd ensamhet skiljde sig åt mellan hushåll med olika inkomst och olika utbildningsnivå, där individer med kortare utbildning oftare uppgav att de känner sig ensamma en stor del av tiden. En större andel av respondenterna från Sydeuropa uppgav att de känner sig ensamma mestadels jämfört med respondenter från Nordeuropa. Känslor av ensamhet var också mer vanligt förekommande hos personer med sämre hälsa, hos de som förlorat sin make/maka, vars barn nyligen flyttat hemifrån, hos de som inte har några barn samt de som lever utan partner eller äkta hälft.

Forskarna bakom studien vill lyfta fram betydelsen av upplevd ensamhet hos äldre och följderna som ensamheten kan leda till, samt vikten av att lyfta fram dessa frågor vid hälsoutvärderingar och undersökningar. Frågan är också viktig för politiker och beslutsfattare som arbetar med insatser för att minska ensamheten och öka livskvaliteten och välbefinnandet hos den äldre befolkningen.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Vozikaki, M., Papadaki, A., Linardakis, M., and A. Philalithis. 2018. Loneliness among older European adults: Results from the survey of health, aging and retirement in Europe. Journal of Public Health: 1-12. DOI: https://doi.org/10.1007/s10389-018-0916-6

Blir småbarnsmammor lyckliga av att arbeta?

Inom den samhällsvetenskapliga litteraturen kring välbefinnande och lycka anses förvärvsarbete bidra på ett positivt sätt till en individs välbefinnande. Men stämmer det även in för småbarnsmammor? Den frågan undersöktes i en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies.

Med boken Feminine Mystique som publicerades 1963 ifrågasatte Betty Friedan bilden av det harmoniska familjelivet där mammor stannar hemma för att ta hand om sina barn, och hon menade att det istället gjorde kvinnor olyckliga att endast ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Sedan dess har det forskats och diskuterats kring huruvida mammor upplever större livskvalitet genom att förvärvsarbeta än att stanna hemma och ta hand om sina barn, men de studier som har gjorts på området visar inga tydliga resultat.

Den aktuella studien använder data från European Social Survey (ESS) undersökningarna mellan åren 2004 och 2014 och inkluderar 30 olika länder, däribland Sverige, för att studera förhållandet mellan subjektivt välbefinnande hos småbarnsmammor som förvärvsarbetar och de som stannar hemma och har barnomsorgsansvaret. Studien inriktar sig på mammor som har barn under 3 års ålder.

Resultaten från studien visar att småbarnsmammor som stannar hemma och tar hand om barn och hushåll är allmänt lyckligare än de småbarnsmammor som arbetar heltid. Studien visar också att de småbarnsmammor som lämnar ett arbete med hög status, bättre arbetsvillkor och anställningstrygghet var i högre grad förknippade med att uppleva välbefinnande med att stanna hemma och ta hand om sina barn. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader i välbefinnande mellan småbarnsmammor som arbetar deltid och de som stannar hemma för att ta hand om sina barn.Faktorer som skiljer sig åt mellan de studerade länderna såsom offentlig barnomsorg, föräldraförsäkring och skattesystem, visade sig inte ha någon inverkan på resultaten.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Hamplová, Dana. 2018. Does Work Make Mothers Happy? Journal of Happiness Studies: 1-27. DOI: https://doi.org/10.1007/s10902-018-9958-2

Människans verksamhet och dess samband med den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden har stor betydelse för ekosystemen och deras förmåga att bidra med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, fotosyntes och klimatreglering. Människans påverkan på den biologiska mångfalden har studerats inom olika ämnen såsom ekologi och ekonomi och är en viktig fråga för samhället i stort. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators som tittade på både socio-ekonomiska och sociologiska faktorer som kan vara av betydelse för att kunna förstå sambandet mellan biologisk mångfald och människans verksamhet. Forskarna bakom studien kombinerade datamaterial från olika källor, däribland den Europeiska värderingsstudien (EVS), Europeiska miljöbyrån och UNDP (United Nations Development Programme), för ett flertal europeiska länder.

Resultaten från studien visade på ett starkt negativt samband mellan ekonomisk tillväxt och folkmängd, och indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna för biologisk mångfald representerades av andelen utrotade och hotade arter, samt mått på så kallad ”soil sealing”, vilket innebär att områden förlorar sin markfunktion när nya markområden tas i anspråk, exempelvis när städer växer. Studien visade även på samband mellan sociologiska variabler och biologisk mångfald. Framförallt tillit människor emellan, som generellt anses leda till högre ekonomisk tillväxt, visade sig ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Författarna till artikeln vill betona betydelsen som människans verksamhet har på den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att inkludera den aspekten i politiska överväganden och beslutsfattande. Eftersom det kan finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av den biologiska mångfalden så vill författarna till artikeln lyfta fram betydelsen som social tillit eventuellt kan ha för att minska dessa motsättningar.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Gosselin, Frédéric and Jean-Marc Callois. 2018. Relationships between human activity and biodiversity in Europe at the national scale: Spatial density of human activity as a core driver of biodiversity erosion. Ecological Indicators 90: 356-365. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2018.03.010

 

ESS: Ny rapport om hälsa i Europa

Europas kvinnor drabbas betydligt oftare än de europeiska männen av huvudvärk och depressioner. Svenskarna är relativt nöjda med sin hälsa. Allra bäst mår irländarna och schweizarna. Det visar en ny sameuropeisk studie om hur medborgarna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa.

– Påfallande många européer uppger att de mår dåligt fysiskt eller psykiskt. Man kan se att det delvis hänger samman med ekonomiska och sociala villkor, säger forskningssamordnare Filip Fors som tillsammans med professor Mikael Hjerm, båda vid Umeå universitet, ansvarar för insamlandet av data i Sverige.

Det är en ny upplaga av ESS, European Social Survey, som nu presenteras. Rapporten speglar hur invånarna i 20 europeiska länder samt i Israel ser på sin hälsa och livssituation. Svenskarna visar sig överlag ha mycket bra hälsa i jämförelse med övriga länder. Åtminstone anser svenskarna själva det. Bara irländarna och schweizarna känner sig en aning friskare än svenskarna.

Svenskarnas hjärtan hör till de friskaste i Europa och svenskarna rör på sig mer än genomsnittseuropén. Sverige har dessutom varit framgångsrikt med rökavvänjning. Med bara 15 procents rökare är vi nu bäst i klassen.

Studien avlivar effektivt myten om att karga nordbor skulle vara mer depressiva än heta sydlänningar. I verkligheten tycks det vara precis tvärtom. Allra mest depressiv är man i Portugal, där nästan var tredje kvinna uppger att de har varit deprimerade den senaste veckan. Det är dubbelt så mycket som i Sverige. Överlag är invånarna i Syd- och Östeuropa mer depressiva än nordeuropéer. Bäst psykisk hälsa anser sig norrmän och finländare ha. Där är den psykiska hälsan dessutom jämställd. Annars är det betydligt fler kvinnor än män i Europa som uppger sig deprimerade.

ESS-studien skärskådar också de socioekonomiska förhållanden och deras påverkan på hälsan. Svenskarna anser sig lyckligt lottade när det gäller bostäder och ifråga om materiell trygghet under uppväxten. Även här är det invånarna i Syd- och Östeuropa som anser sig ha det sämst.

– Det tycks inte vara så enkelt som att den som har det sämre ställt har osundare vanor ifråga om kost, motion och rökning – det har de ofta också – utan studien visar även på en koppling mellan hälsa och faktorer som bostad, arbete och uppväxtförhållanden, säger Filip Fors.

Sammanlagt har drygt 40 000 personer, varav 1791 i Sverige, svarat på frågor om liv och hälsa.

Ladda ned European Social Survey-rapporten. Rapporten har även uppmärksammats av Science Daily.

Ny bok: Utblick – Sverige i en internationell jämförelse

Hur kommer det sig att människor är mer främlingsfientliga i vissa länder än i andra? Varför skiljer sig åsikter om jämställdhet inom familjen så mycket mellan länder? Stämmer det att människor blir allt mindre religiösa i takt med att länder moderniseras? Ökar eller minskar välbefinnandet över tid i Europas länder? Hur utvecklas livsvillkor och hälsa för den äldre befolkningen i Europa? Detta är exempel på frågor som besvaras i en ny antologi från Umeå universitet.

I dagens globaliserade värld spelar jämförelser mellan länder en allt mer framträdande roll. Inom den komparativa samhällsforskningen försöker forskare förklara och förstå likheter och skillnader mellan olika länder utifrån en mängd skilda teman och områden.

I boken Utblick ges ett smakprov på hur sådana skillnader och likheter kan beskrivas och förstås med hjälp av tre av världens främsta komparativa surveyundersökningar: European Social Survey (ESS), International Social Survey Programme (ISSP), samt The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE). Både jämförelser mellan länder vid en viss tidpunkt och förändringar över tid för olika länder står i fokus i de olika kapitlen.

– Studierna i antologin baseras på undersökningar som täcker in ett stort antal länder som skiljer sig åt avseende ekonomi, institutioner och kultur. Detta gör det möjligt att studera hur olika länders samhällssystem skiljer sig åt från varandra. Det kan till exempel handla om kunskap som fyller en viktig roll för att fatta policybeslut, berättar Jenny Olofsson, en av författarna till antologin.

I en av studierna analyseras till exempel attityder till invandring i Europa under 2000-talet. Trots föreställningar om att främlingsfientligheten ökar visar aktuell data att européerna har blivit något mer positiva till invandrare under 2000-talet.

Ett annat kapitel i boken tar upp vad människor har för åsikter i frågor som rör barnfamiljers fördelning av omsorgsarbete och försörjning. Den tydligaste skillnaden mellan länder visade sig vara mellan Sverige och Polen, där attityderna i Sverige är betydligt mer fokuserade på jämställdhet mellan könen medan attityderna i Polen präglas av en traditionell syn på fördelningen av försörjning och omsorgsansvar mellan män och kvinnor.

Ett tredje exempel visar på att äldre personer i de skandinaviska länderna är mer nöjda med sina sociala nätverk än de i södra Europa, detta trots att skandinaver har glesare kontakter och större geografisk avstånd mellan personer i nätverken.

Boken är populärvetenskapligt skriven och riktar sig till de som är intresserade av skillnader mellan länder vad gäller såväl socioekonomiska faktorer som attityder, hälsa och välbefinnande. Speciellt intressant torde boken vara för studenter, forskare, politiker, opinionsbildare och en samhällsintresserad allmänhet.

Författarna till boken

Andreas Bohman, fil. dr. i sociologi
Filip Fors, fil. dr. i sociologi
Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi
Ida Öun, fil. dr. sociologi
Jenny Olofsson, fil. dr. i kulturgeografi
Joakim Kulin, fil. dr i sociologi (Stockholms universitet)
Jonas Edlund, professor i sociologi
Lena Karlsson, fil. dr. i sociologi
Mikael Hjerm, professor i sociologi
Mikael Stattin, docent i sociologi

Ladda hem boken här.

Successful SHARE User Workshop 2016

workshop

The first Swedish workshop about SHARE took place on February 25th at the Aging Research Center in Stockholm. The main ambition with the workshop was to facilitate, encourage and stimulate researchers in Sweden to make use of SHARE-data in their scientific inquiry. More than 30 researchers from Sweden attended the workshop.

During the first part of the workshop Stefan Gruber and Tim Birkenbach from the SHARE central coordination team at MEA gave a general overview of the SHARE-study in addition to practical information on how to work with SHARE-data. During the afternoon a presentation of biomarkers, dried blood spots and health was held by Karen Andersen-Ranberg from University of Southern Denmark. Hasse Tjernberg who is the Nordic Head of Field at IPSOS in Sweden continued with a presentation that covered fieldwork and data collection in SHARE Sweden. The workshop ended with two Swedish research presentations: Magnus Lindwall from the University of Gothenburg who presented the relationship between physical activity and cognition and finally, Minna Genbäck from Umeå University who gave a talk about attrition when using SHARE-data. Taken all in all, the workshop was highly successful and will hopefully increase the use of SHARE in Sweden.

The Swedish SHARE-team would like to thank all attendees and presenters for a very interesting and successful workshop. A special thanks to Stefan Gruber and Tim Birkenbach from the SHARE central coordination team at Max Planck Institute in Munich. We also would like to give a special thanks to Carin Lennartsson for helping us to host the workshop at ARC. Below are some photos from the workshop.

Download PDF-files of the presentations from the workshop below:

Tim Birkenbach Special Data Sets

Tim Birkenbach Documentation

Stefan Gruber Generate Panel Dataset

Stefan Gruber General Overview

Minna Genbäck Predictors of decline in self-reported health in older ages

Magnus Lindwall Physical activity and cognition

Karen Andersen Ranberg DBS and health

Hasse Tjernberg – SHARE Data collection

stefantimcaren

hassemagnusminna

 

 

SHARE User Workshop 2016: February 25

faculty-979900_1280

25 FEBRUARY 2016 | STOCKHOLM

TIME: 9.00 – 16.30
PLACE: AGEING AND RESEARCH CENTRE, ARC.

The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) is a multidisciplinary and cross-national panel database of micro data on health, socio-economic status and social and family networks of approximately 110,000 individuals from 20 European countries (+Israel) aged 50 or older. SHARE has become a major pillar of the European Research Area, and was given a legal status as the first ever European Research Infrastructure Consortium (SHARE-ERIC) in March 2011.

The main ambition with the workshop is to facilitate, encourage and stimulate researchers in Sweden to make use of SHARE-data in their scientific inquiry. During this workshop we will introduce and present the SHARE project and how you can use the SHARE data in your research. We welcome all interested researchers to participate, new as well as old users of SHARE. Experts from the SHARE central coordination team at Max Planck Institute in Munich, will give lectures on the SHARE data base content, structure, panel design and documentation. Also, several new studies based on SHARE will be presented.

For more information about the workshop and registration click here.