ESS

 

European Social Survey (ESS) är en surveyundersökning som studerar människors attityder, värderingar och beteenden och som hittills genomförts åtta gånger sedan starten 2001, i mer än 30 europeiska länder varav Sverige är ett. Undersökningen genomförs vartannat år genom att ett slumpmässigt urval av 800 till 1500 personer i varje land intervjuas om deras attityder, värderingar och beteenden. Enkäten som ligger till grund för intervjuerna tas fram gemensamt av ESS (internationella arbetsgrupper bestående av forskare och experter på undersökningsmetodik) medlemsländer och översätts sedan till olika språk. Vissa delar av enkäten anpassas också för att passa in i en nationell kontext, såsom frågor kring religion, politiska partier och utbildning. ESS utformades ursprungligen för att kunna studera utvecklingen av attityder och värderingar i Europa över tid.  För att täcka in ett så pass brett ämnesområde som ESS studien gör, innehåller undersökningen två delar med frågor; en återkommande basmodul och en roterande modul som fokuserar på två specifika teman vid varje omgång. ESS innehåller alltid frågor kring:

  • Medieanvändning
  • Hälsa och välmående
  • Tillit till institutioner och politiskt styre
  • Utbildning och arbete
  • Social tillit och socialt kapital
  • Religion
  • Hushållssammansättning
  • Samhällsengagemang och demokrati
  • Social tillhörighet
  • Politiskt engagemang och politiska värderingar
  • Sociodemografiska faktorer
  • Migration och brottslighet
  • Mänskliga värderingar

Varje omgång undersökningen genomförs så ställs även frågor utifrån de två teman som valts ut som viktiga att fokusera mer på, det kan handla om ämnen som är aktuella i samhället och som behöver lyftas fram. De ämnen som har ingått i en eller flera omgångar av ESS studien är:

  • Immigration (ESS1, 2002 samt ESS7, 2014)
  • Samhälleligt engagemang (ESS1, 2002)
  • Hälsa och hälsovård (ESS2, 2004)
  • Ekonomisk moral (ESS2, 2004)
  • Familj, arbete och välbefinnande (ESS2, 2004 samt ESS5, 2010)
  • Livsfaser (ESS3, 2006)
  • Personligt och socialt välbefinnande (ESS3, 2006 samt ESS6, 2012)
  • Välfärd (ESS4, 2008 samt ESS8, 2016)
  • Åldrande (ESS4, 2008)
  • Tillit till rättsväsendet, främst polis och domstolar (ESS5, 2010)
  • Demokrati (ESS6, 2012)
  • Social ojämlikhet inom hälsa (ESS7, 2014)
  • Klimatförändringar och energiförsörjning (ESS8, 2016)

I en tid av stora samhällsomvälvande förändringar såsom globalisering, migration, välfärdsreformer och klimatförändringar, har betydelsen av att förstå människors värderingar, attityder och beteenden blivit allt större för möjligheterna att uttolka vår samtid. ESS har över tid sedan starten 2001 etablerat sig som den viktigaste och mest tillförlitliga informationskällan gällande människors värderingar, attityder och beteenden för forskare, politiska beslutsfattare, massmedia och analytiker. Den stora omfattningen av ämnesområden som ESS täcker in, tillsammans med en gedigen kvalitetssäkring, standardisering och dokumentering samt den allmänna tillgängligheten och snabbheten med att producera data har bidragit till undersökningens framgångar.

ESS data är gratis att ladda ner och använda för alla, vilket möjliggör en bred användning av de insamlade datamaterialen. Vidare tillhandahåller ESS via NESSTAR möjligheten att genomföra beräkningar och databearbetningar direkt på nätet utan att data behöver laddas ner. Detta är en funktion som både underlättar för exempelvis journalister, men som också är viktig för spridningen av data till användare i länder med begränsade dataresurser. Den gemensamma infrastrukturen finansieras av Europeiska kommissionen inom ramen för infrastruktursatsningar samt av European Science Foundation. Nationella forskningsråd finansierar datainsamlingarna i respektive land.

Statistik över användningen av ESS i Sverige (uppdaterad februari 2018)

A. Forskare 393 18.8%
B. Doktorander 137 6.6%
C. Studenter 1411 67.5%
D. Statstjänstemän 43 2.1%
E. Ideella organisationer 13 0.6%
F. Privata företag 11 0.5%
G. Privatpersoner 47 2.2%
H. Övriga 26 1.2%