ISSP i temanummer av International Journal of Sociology

Senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften International Journal of Sociology är ett temanummer som handlar om surveyundersökningen ISSP 2015 Work Orientations IV.

International Social Survey Programme (ISSP) är ett internationellt samarbetsprogram som varje år genomför en surveyundersökning med frågor kopplade till olika samhällsvetenskapliga områden. Varje gång undersökningen genomförs så har den ett speciellt tema och för 2015 var temat ”work orientations”, så då innehöll enkäten frågor kring bland annat arbetsliv och privatliv, arbetsorganisation samt arbetsförhållanden. Det här är den fjärde gången som undersökningen genomfördes med temat ”work orientations”. Tidigare omgångar med samma tema har genomförts 1989, 1997 och 2005.

Temanumret i International Journal of Sociology innehåller en introduktion som beskriver ISSP och sammanfattar bakgrunden till varför undersökningen startades samt vilka olika ämnesområden som hittills har funnits med. Vidare beskrivs också hur arbetet med att ta fram frågeformuläret går till.

En av artiklarna i temanumret presenterar en sammanställning av resultaten från de olika deltagande länderna. Sedan följer tre artiklar som beskriver studier som använt sig av data från ISSP för att studera olika forskningsfrågor. Dessa visar hur datamaterialet möjliggör jämförande studier mellan olika länder samt studier av förändringar över tid.

ISSP 2015 Work Orientations IV genomfördes under 2015 och 2016 och datamaterialet från alla 37 länder som deltog i undersökningen blev tillgängligt i augusti 2017. Både data och tillhörande dokumentation finns deponerade vid det tyska forskningsinstitutet GESIS och du kan ladda ner dom utan kostnad från deras webbplats https://www.gesis.org/issp/home/

Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247

 

Blir småbarnsmammor lyckliga av att arbeta?

Inom den samhällsvetenskapliga litteraturen kring välbefinnande och lycka anses förvärvsarbete bidra på ett positivt sätt till en individs välbefinnande. Men stämmer det även in för småbarnsmammor? Den frågan undersöktes i en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies.

Med boken Feminine Mystique som publicerades 1963 ifrågasatte Betty Friedan bilden av det harmoniska familjelivet där mammor stannar hemma för att ta hand om sina barn, och hon menade att det istället gjorde kvinnor olyckliga att endast ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Sedan dess har det forskats och diskuterats kring huruvida mammor upplever större livskvalitet genom att förvärvsarbeta än att stanna hemma och ta hand om sina barn, men de studier som har gjorts på området visar inga tydliga resultat.

Den aktuella studien använder data från European Social Survey (ESS) undersökningarna mellan åren 2004 och 2014 och inkluderar 30 olika länder, däribland Sverige, för att studera förhållandet mellan subjektivt välbefinnande hos småbarnsmammor som förvärvsarbetar och de som stannar hemma och har barnomsorgsansvaret. Studien inriktar sig på mammor som har barn under 3 års ålder.

Resultaten från studien visar att småbarnsmammor som stannar hemma och tar hand om barn och hushåll är allmänt lyckligare än de småbarnsmammor som arbetar heltid. Studien visar också att de småbarnsmammor som lämnar ett arbete med hög status, bättre arbetsvillkor och anställningstrygghet var i högre grad förknippade med att uppleva välbefinnande med att stanna hemma och ta hand om sina barn. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader i välbefinnande mellan småbarnsmammor som arbetar deltid och de som stannar hemma för att ta hand om sina barn.Faktorer som skiljer sig åt mellan de studerade länderna såsom offentlig barnomsorg, föräldraförsäkring och skattesystem, visade sig inte ha någon inverkan på resultaten.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Hamplová, Dana. 2018. Does Work Make Mothers Happy? Journal of Happiness Studies: 1-27. DOI: https://doi.org/10.1007/s10902-018-9958-2