Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247

 

Människans verksamhet och dess samband med den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden har stor betydelse för ekosystemen och deras förmåga att bidra med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, fotosyntes och klimatreglering. Människans påverkan på den biologiska mångfalden har studerats inom olika ämnen såsom ekologi och ekonomi och är en viktig fråga för samhället i stort. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators som tittade på både socio-ekonomiska och sociologiska faktorer som kan vara av betydelse för att kunna förstå sambandet mellan biologisk mångfald och människans verksamhet. Forskarna bakom studien kombinerade datamaterial från olika källor, däribland den Europeiska värderingsstudien (EVS), Europeiska miljöbyrån och UNDP (United Nations Development Programme), för ett flertal europeiska länder.

Resultaten från studien visade på ett starkt negativt samband mellan ekonomisk tillväxt och folkmängd, och indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna för biologisk mångfald representerades av andelen utrotade och hotade arter, samt mått på så kallad ”soil sealing”, vilket innebär att områden förlorar sin markfunktion när nya markområden tas i anspråk, exempelvis när städer växer. Studien visade även på samband mellan sociologiska variabler och biologisk mångfald. Framförallt tillit människor emellan, som generellt anses leda till högre ekonomisk tillväxt, visade sig ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Författarna till artikeln vill betona betydelsen som människans verksamhet har på den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att inkludera den aspekten i politiska överväganden och beslutsfattande. Eftersom det kan finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av den biologiska mångfalden så vill författarna till artikeln lyfta fram betydelsen som social tillit eventuellt kan ha för att minska dessa motsättningar.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Gosselin, Frédéric and Jean-Marc Callois. 2018. Relationships between human activity and biodiversity in Europe at the national scale: Spatial density of human activity as a core driver of biodiversity erosion. Ecological Indicators 90: 356-365. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2018.03.010