Förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos den äldre befolkningen

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i många delar av världen och förekommer hos en stor andel av den äldre befolkningen. Både fetma och övervikt ökar risken för många sjukdomar och problem såsom diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom samt olika typer av cancer men kan också leda till astma, belastningsskador i lederna och depression.

Eftersom övervikt och fetma har blivit så vanligt förekommande och är förenat med negativa följder för både den enskilda individen som samhället i stort, så är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Både för att kunna bedöma olika åtgärder för att minska andelen överviktiga samt för att kunna hjälpa de som önskar och behöver stöd för att gå ner i vikt.

Nyligen publicerades en studie i Scandinavian Journal of Public Health som presenterade aktuell information kring förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos personer i åldrarna 50 år och uppåt från tio europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna bakom studien analyserade data från den första, andra, fjärde och femte omgången av Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) och räknade ut BMI (Body mass index) baserat på respondenternas självrapporterade uppgifter om längd och vikt.

Resultaten från studien visar att andelen individer med övervikt låg på en relativt stabil nivå kring 60 % mellan åren 2005 och 2013, medan andelen individer med fetma ökade från 17,5% till 19,2% under samma tidsperiod.  Den högsta förekomsten av både övervikt och fetma återfanns i Spanien, Tyskland och Österrike. Spanien var dock det enda land där förekomsten av både övervikt och fetma minskade mellan åren 2005 och 2013, medan Italien var det enda land där förekomsten av övervikt minskade under samma period.  Studien visar också att förekomsten av övervikt ökade hos gruppen individer i åldersgruppen 80 år och äldre mellan åren 2005 och 2013 medan den minskade hos individer i åldersgruppen 60 till 69 år. Förekomsten av fetma ökade hos individer i åldersgrupperna 60 till 69 år och 70 till 79 år. Andelen individer med övervikt minskade något bland kvinnor under tidsperioden medan den var oförändrad bland män. Andelen individer med fetma ökade hos män men var oförändrad hos kvinnor.

Sammanfattningsvis så visar studien att förekomsten av övervikt och fetma är stor bland den äldre befolkningen i de tio länder som studerades. För den enskilda individen kan följdsjukdomar som uppstår på grund av övervikt och fetma ha en stor påverkan på personens hälsa och välbefinnande. Men även betydelsen för sjukvården och samhället i stort kan vara omfattande. Forskarna bakom studien vill lyfta fram vikten av att arbeta hälsofrämjande för att försöka vända den negativa utvecklingen så att övervikt och fetma minskar hos befolkningen. Både medicinska vårdprogram och politiska handlingsprogram behövs samt åtgärder för att förbättra hälsokompetensen kring betydelsen av att behålla en hälsosam vikt.

Texten ovan baseras på publikationen:

Peralta, M., Ramos, M., Lipert, A., Martins, J. and A. Marques. 2018. Prevalence and trends of overweight and obesity in older adults from 10 European countries from 2005 to 2013. Scandinavian Journal of Public Health 46: 522–529. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494818764810.

Befolkningens inställning till försäljning och användning av receptfria läkemedel

Mellan åren 1971 och fram till 2009 ingick de svenska apoteken i ett statligt bolag. Men 2008 togs de första stegen mot en omreglering med målsättningen att öka tillgängligheten, och året därpå avskaffades det statliga apoteksmonopolet. Med reformen 2009 släpptes försäljningen av receptfria läkemedel fri, och det blev även tillåtet att sälja receptfri medicin inom detaljhandeln. Allt eftersom det har blivit mer lättillgängligt att köpa receptfria läkemedel så har det också inneburit ett större ansvar för individen när det inte alltid finns personal att tillfråga med kunskap kring läkemedlen som säljs. Studier av individers inställning och förhållningssätt till receptfria läkemedel är betydelsefulla för både farmaci, hälsovård och beslutsfattare, eftersom förhållningssättet troligtvis påverkar användningen av receptfria läkemedel. I en studie som nyligen publicerades i International Journal of Pharmacy Practice undersökte en grupp forskare inställningen till försäljningen och användningen av receptfria läkemedel hos den svenska befolkningen. Surveyundersökningen genomfördes av Laboratory of Opinion Research vid Göteborgs universitet genom deras webbpanel Medborgarpanelen.

Majoriteten av respondenterna (87 %) svarade att de hade använt receptfria läkemedel under de senaste 6 månaderna. Omkring 10 % av de tillfrågade uppgav att de brukar använda receptfria läkemedel vid första tecken på sjukdom, och 9 % svarade att deras användning av receptfria läkemedel har ökat med den förbättrade tillgängligheten.  Närmare 39 % av de tillfrågade svarade att de försöker undvika att använda receptfria läkemedel när de är sjuka, och 35,5% ansåg att endast apotek ska få sälja receptfria läkemedel för att minska risken för överanvändning. 25 % av respondenterna uppgav att de oftast brukar fråga apotekspersonal om råd vid köp av receptfria läkemedel. Studien visade att socio-demografiska faktorer såsom ålder, kön och utbildning samt frekvent användning av receptfria läkemedel hade samband med inställningen till försäljning och användning av desamma.

Medan resultaten från studien visar att de flesta tillfrågade har en försiktig inställning till användningen av receptfria läkemedel så tyder det också på att användningen har ökat när tillgängligheten har förbättrats. Forskarna bakom studien lyfter fram betydelsen av att informera befolkningen kontinuerligt om egenvård med receptfri medicin, samt hur viktigt det är att kunna få professionell rådgivning från apoteks- och hälsovårdspersonal.

Texten ovan baseras på publikationen:

Hedenrud, T., Sundell, K. A., Martinsson, J. and H. Håkonsen. 2018. Attitudes towards sales and use of over-the-counter drugs in Sweden in a reregulated pharmacy market: a population-based study. International Journal of Pharmacy Practice. DOI: https://doi.org/10.1111/ijpp.12457

 

Ensamhet bland äldre i Europa

Ensamhet kan upplevas som både obehagligt, ledsamt och tungt att hantera. Att känna sig ensam kan påverka vårt välbefinnande och det verkar dessutom som om ensamhet kan skada vår fysiska hälsa på ett liknande sätt som exempelvis rökning och fysisk inaktivitet kan göra. Ensamhet bland äldre kan uppkomma plötsligt eller långsamt genom exempelvis en förlust av nära vänner, make/maka, husdjur eller som en följd av att man måste flytta. Eftersom ensamhet drabbar alltfler äldre och det kan leda till nedsatt hälsa och sämre livskvalitet så är det viktigt att försöka fånga upp individer som känner sig ensamma och försöka motverka ensamheten.

En ny studie som baserades på the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) har undersökt hur olika faktorer såsom bland annat hälsa och socialt kontaktnät påverkar känslor av ensamhet hos personer som är 65 år eller äldre. Studien är baserad på den första omgången av SHARE-undersökningen som genomfördes mellan åren 2004 och 2005 i elva europeiska länder.

Resultat från studien visar att kvinnor oftare känner sig ensamma jämfört med män och känslor av ensamhet blir alltmer vanliga med stigande ålder. Upplevd ensamhet skiljde sig åt mellan hushåll med olika inkomst och olika utbildningsnivå, där individer med kortare utbildning oftare uppgav att de känner sig ensamma en stor del av tiden. En större andel av respondenterna från Sydeuropa uppgav att de känner sig ensamma mestadels jämfört med respondenter från Nordeuropa. Känslor av ensamhet var också mer vanligt förekommande hos personer med sämre hälsa, hos de som förlorat sin make/maka, vars barn nyligen flyttat hemifrån, hos de som inte har några barn samt de som lever utan partner eller äkta hälft.

Forskarna bakom studien vill lyfta fram betydelsen av upplevd ensamhet hos äldre och följderna som ensamheten kan leda till, samt vikten av att lyfta fram dessa frågor vid hälsoutvärderingar och undersökningar. Frågan är också viktig för politiker och beslutsfattare som arbetar med insatser för att minska ensamheten och öka livskvaliteten och välbefinnandet hos den äldre befolkningen.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Vozikaki, M., Papadaki, A., Linardakis, M., and A. Philalithis. 2018. Loneliness among older European adults: Results from the survey of health, aging and retirement in Europe. Journal of Public Health: 1-12. DOI: https://doi.org/10.1007/s10389-018-0916-6