Vår forskning

Främlingsfientlighet
Vi fokuserar här på att förklara och förstå främlingsfientlighet.  Vi undersöker och förklarar vilka grupper som är eller inte är främlingsfientliga. Till exempel frågar vi varför utbildning minskar främlingsfientlighet. En stor del av forskningen belyser skillnader i främlingsfientlighet mellan länder. Vi undersöker till exempel betydelsen av konjunkturförändringar, politisk artikulering och andra faktorer för att se om dessa kan förklara observerade skillnader mellan länder.

 

Subjektivt välbefinnande och lycka
Vissa människor är nästan alltid tillfreds med sina liv, glada och lyckliga. För andra är livet starkt färgat av oro, nedstämdhet och stress. Det flesta av oss ligger någonstans mitt emellan dessa ytterligheter. Men vad avgör var på välbefinnnandeskalan vi befinner oss? Vår forskning om subjektivt välbefinnande syftar till att både kartlägga och förklara skillnader i välbefinnande inom länder och mellan länder. I den komparativa forskningen studerar vi till exempel hur olika länders ekonomi, institutioner och kultur påverkar människors tillfredsställelse med livet och känslomässiga välbefinnande.

 

Levnadsstandard och konsumtion
Denna forskning handlar om individers inkomster och konsumtionsförmåga. Särskilt fokus ligger på de som har lägst inkomst, definierat som fattiga, och de som har lägst konsumtionsförmåga, definierat som depriverad. Inkomst- och konsumtionsförmåga kopplas till arbetsmarknadsdeltagande och hur överlappningen mellan inkomstfattigdom och deprivation ser ut i olika europeiska länder och relaterat till andra välfärdsproblem som t.ex. hälsa. Forskningen sker komparativt utifrån frågeställningar kring hur inkomstspridningen ser ut i olika länder, hur fattigdomen och deprivation fördelas i olika länder, samt vilka välfärdsproblem som följer av fattigdom och deprivation i olika länder.

 

Trygghet
Människor upplevelse av trygghet formerar deras beteende. T.ex. anpassar människor sitt beteende i större utsträckning till hur stor risk de upplever att det är att utsättas för ett brott en  till den faktiska risken för att utsättas. Förutom attityder och upplevelser av trygghet är det av intresse att undersöka attityder gentemot polis och rättsväsendet då dylika attityder påverkar möjligheterna för dessa institutioner att verka effektivt.

 

Politik och välfärdsstat
Den länderjämförande forskningen på området fokuserar på hur olika typer av välfärdsstater kan ge upphov till olika typer av politik när det gäller att lösa sociala problem.

Exempel på frågeställningar: Tenderar vissa typer av välfärdspolitiska anordningar att erhålla ett starkare stöd i befolkningen än andra? Ger skilda välfärdspolitiska anordningar olika utfall i hur medborgarna ser på statens kapacitet att lösa olika typer av samhällsproblem?

Finns det en systematisk variation mellan olika typer av välfärdsstater och politiska skiljelinjer i befolkningen? Är exempelvis politiska klassmotsättningar mindre i länder med generella välfärdssystem jämfört med länder där behovsprövade program dominerar?

 

Äldreforskning
Stora delar av västvärlden befinner sig för närvarande, som ett resultat av ökad medellivslängd och minskat barnafödande, i demografiskt skede där andelen äldre i befolkningen växer kraftigt. Detta har av många beskrivits som en av 2000-talets allra svåraste utmaningar för den moderna välfärdsstaten. Den så kallade försörjningsbalansen påverkas vilket innebär en ökad finansiell belastning på offentliga finanser och försörjningssystem.

Den demografiska utvecklingen innebär också att andelen individer i befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder minskar vilket leder till risker för minskad produktivitet i vissa fall brist på arbetskraft. Detta kan i sin tur negativt påverka staters intäkter och möjligheter att upprätthålla tillgång till och kvalitet på för en åldrande befolkning nödvändiga välfärdstjänster. Mot denna bakgrund är det en viktig forskningsuppgift att studera vilka konsekvenser utvecklingen får för äldre människors levnadsvillkor, hälsa och välbefinnande. Hur utvecklas till exempel livsvillkor och hälsa för den äldre delen av befolkningen i Europa? Vad händer med kvalitet och tillgänglighet när det gäller vård och omsorg? Hur ser man i olika länder på pensionsålder och möjligheterna att arbeta trots att man nått en hög ålder och hur förhåller sig sådana attityder till olika välfärdspolitiska reformer av pensions- och skattesystem som nu genomförs på olika håll i Europa. Detta är några exempel på några av de många forskningsfrågor som äldreforskningen inom CORS belyser.

 

Arbete och familj
Möjligheten att förena arbete och familj är ett centralt tema i moderna samhällen då den påverkar såväl arbetskraftsdeltagande som fertilitet, men också jämställdhet mellan könen ifråga om karriärmöjligheter, ekonomiska resurser och hälsa. På Sociologiska institutionen vid Umeå universitet finns ett flertal forskare som undersöker sådana här frågor. Forskningsområdet rör sig i skärningspunkten mellan arbete, familj och välfärdsstat. Exempel på ämnen som berörs är människors upplevelser av möjligheten att kombinera arbete och familj i olika välfärdskontexter, konsekvenser av flexibilitet och autonomi i arbetet, kvinnors och mäns arbetsfördelning, samt demografiska frågor såsom barnafödande och skilsmässor.