Valforskningsprogrammet
Det svenska Valforskningsprogrammet finns vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Sedan tidigt 1950-tal ägnar vi oss hängivet åt empiriska studier av hur den svenska demokratin fungerar – hur människor röstar, varför val får de resultat de får och hur opinionen förändras över tid. I samband med allmänna val undersöker vi demokratins huvudaktörer: partier, medier och väljare. Genom vår forskning och kommunikation bidrar vi med kunskap som stärker demokratin i samhället. Vi följer trender i svensk valdemokrati och jämför med utvecklingen i andra länder.
Sverige deltar sedan 1995 i ett unikt länderjämförande samarbetsprojekt som kallas The Comparative Study of Electoral Systems (CSES). Fler än 200 forskare från 60 länder deltar aktivt i projektet för att nå bättre förståelse av grundläggande frågor om varför väljare deltar i val och varför de röstar som de gör.
Mer om Valforskningsprogrammet
Du hittar mer information om Valforskningsprogrammet hos Göteborgs universitet.
Nyheter
Nya rapporter om riksdagspartierna
Snart är det val och Valforskningsprogrammet har publicerat åtta nya rapporter – en för varje riksdagsparti. De ingår i Valforskningsprogrammets rapportserie som publiceras hos gu.se.
Väljarna och valet 2022
HENRIK OSCARSSON, FELIX BÄCKSTEDT, ANNA CEDERHOLM LAGER, RICHARD KARLSSON, MARIA SOLEVID
”Väljarna och valet 2022″ är en samlad analys av det svenska riksdagsvalet 2022. Med utgångspunkt i Valforskningsprogrammets undersökningar studeras de svenska väljarnas upplevelser, överväganden och röstningsmotiv. Boken ger en detaljerad bild av vad som hände under valrörelsen och hur mitten-högerpartierna kunde gå segrande ur ett historiskt jämnt val. I bokens 44 kapitel besvaras en lång rad frågeställningar som bidrar till att sätta in 2022 års val i ett historiskt sammanhang: Hur förändrades väljarnas politiska preferenser under mandatperioden och under valrörelsen? Hur och i vilken utsträckning tog väljarna del av medievalrörelse och partibudskap? När bestämde sig väljarna för hur de skulle rösta? Vilka var de viktigaste frågorna för väljarnas partival? Hur stor betydelse hade partiledarna, statsministerkandidaterna, taktikröstandet, valkompasserna och partiernas kampanjer för valutgången? Gick den svenska valdemokratin stärkt eller försvagad från de allmänna valen i september 2022?”
”Väljarna och valet 2022” är den senaste väljarboken från Valforskningsprogrammet och den är fritt tillgänglig som PDF för nedladdning. Läs mer om boken och Valforskningsprogrammets publikationer hos gu.se.
Valforskningsprogrammet på sociala medier
Fler publikationer och resultat
Valforskningsprogrammets publicerar regelbundet forskningsresultat i form av faktablad, rapporter och böcker. Du hittar dessa samlade på Göteborgs universitets webbplats gu.se.
Undersökningar
Valforskningsprogrammets databaser utgörs främst av 31 nationella valundersökningar genomförda i samband med val, folkomröstningar och Europaparlamentsval (1956-), men även riksdagsundersökningar (1969-), kandidatundersökningar (1995-), kampanjpanelstudier (2002-), vallöftesstudier och sammanvägningar av opinionsmätningar.
Valundersökningar
Valundersökningarna genomförs i anslutning till nationella val i Sverige. Syftet med valundersökningarna är att studera väljares uppfattningar, attityder och beteenden i samband med demokratiska val.
Sedan 1956 har valundersökningar genomförts vid varje riksdagsval, och sedan 1957 vid samtliga folkomröstningar. I dessa datamaterial finns information om hur svenska folket resonerat och röstat om tjänstepension, kärnkraft, EU-medlemskap och euron.
Europaparlamentsvalundersökningar ingår i mätserien sedan 1995 och dessa innehåller allmänna frågor om politik, men också mer detaljerade frågor om inställning till EU och valet till Europaparlamentet.
Valforskningsprogrammet ingår även sedan 1995 i det internationella samarbetet Comparative Study of Electoral Systems (CSES). Valforskarteam runt om i världen samarbetar och möjliggör bland annat så att samma intervjufrågor ställs i ett flertal länder och därmed kan väljarbeteende studeras och jämföras under varierande institutionella omständigheter.
Frågeformulär för valundersökningarna
På Valforskningsprogrammets webbplats vid Göteborgs universitet finns frågeformulären för valundersökningarna samlade. Där hittar du mer information om undersökningarna och vilka frågor som ställts, och det går också att fritextsöka efter specifika frågor.

Comparative Study of Electoral Systems
Valforskningsprogrammet ingår sedan 1995 i det internationella samarbetet Comparative Study of Electoral Systems (CSES). Samarbetet innebär bland annat att samma intervjufrågor ställs i ett flertal länder runt om i världen. Samarbetet mellan nationella valforskarteam runt om i världen möjliggör systematiska analyser av väljarbeteende under varierande institutionella omständigheter.
Läs mer om Comparative Study of Electoral Systems på cses.org.
Tillgång till data från valundersökningar
Valundersökningar genomförs i anslutning till riksdagsval, Europaparlamentsval och folkomröstningar och dataserien sträcker sig tillbaka till 1956. För att få tillgång till data behöver man skicka in en förfrågan via Svensk nationell datatjänst. Följ länkarna nedan för att komma till respektive samling på researchdata.se.
Förfrågan om data från valundersökningar – Riksdagsval
Förfrågan om data från valundersökningar – Europaparlamentsval
Förfrågan om data från valundersökningar – Folkomröstningar
Tillgång till data från Comparative Study of Electoral Systems (CSES) fås via deras webbplats cses.org.
Riksdagsundersökningar
Valforskningsprogrammet ansvarar för världsunika undersökningar riktade mot politiker.
Riksdagsundersökningen har genomförts vid tolv tillfällen (1969, 1985, 1988, 1994, 1996, 1998, 2002, 2006, 2010, 2014, 2018 och 2022) och utgör därmed världens längsta tidsserie när det gäller studier av folkvalda parlamentariker. Det faktum att Riksdagsundersökningen genomförs varje mandatperiod innebär en världsunik möjlighet att studera hur vårt parlament har utvecklas över tid när det gäller sådant som åsiktssammansättning, demokratisyn och representationsroller.
Undersökningens resultat har, utöver rapportering i en mängd vetenskapliga artiklar och uppsatser, vid varje undersökningstillfälle rapporterats i form av en bok. Läs mer om riksdagsundersökningen hos gu.se.
Riksdagskandidatundersökningar
Comparative Candidate Survey (CCS) är ett internationellt forskningsprojekt som studerar samspelet mellan kandidater, partier och väljare under valrörelser.
Västvärldens väljare bestämmer sig allt senare för vilket parti de ska rösta på och de har även blivit mer lättrörliga, vilket innebär att enskilda kandidater blir mer intressant att studera. Forskning om kandidaternas aktiviteter, attityder och övertygelser har vuxit fram som ett eget forskningsfält och forskare från olika länder har etablerat ett samarbete för att jämföra vad som sker i olika kontexter.
CCS genomförs genom en gemensam enkät till riksdagskandidater i olika länder efter nationella val. Frågorna rör främst valkampanjen, men även ideologi, demokrati och representation.
Projektet startade 2006 och har hittills genomförts i flera omgångar. Det svenska Valforskningsprogrammet har deltagit sedan starten, med undersökningar vid valen 2010, 2014, 2018 och 2022.
Läs mer om Comparative Candidate Survey på projektets webbplats comparativecandidates.org.
Vallokalsundersökningar (SVT/VALU)
Forskare vid Valforskningsprogrammet deltar sedan 1991 i utformning och analyser av Sveriges Televisions återkommande vallokalsundersökningar i samband med val och folkomröstningar.
Sveriges Televisions Vallokalsundersökningar (SVT/VALU) är världsunika och har sedan 1991 genomförts i direkt anslutning till alla nationella val, europaparlamentsval och folkomröstningar. Enkäter till röstande väljare har delats ut och samlats in i utvalda vallokaler och i lokaler för förtidsröstning.
Nyckelresultat om svenskt väljarbeteende har kunnat presenteras i Sveriges Televisions valvaka direkt efter att vallokalerna stängts. Vallokalsundersökningarna fördjupar och disciplinerar de livfulla eftervalsdiskussionerna om valutgången. VALU ger snabba besked om hur olika väljargrupper röstat eller vilka frågor som varit viktiga för väljarnas val av parti.
SVT/VALU är sedan starten ett samarbete mellan Sveriges Television, forskare från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Ett stort antal personer har bidragit till arbetet med vallokalundersökningarna. Hans Hernborn (SVT), Per Näsman (KTH) och Sören Holmberg (GU) har haft de ledande rollerna i samarbetet under årens lopp. Mer information om vallokalsundersökningarna finns hos Göteborgs universitet (gu.se).
Frågeformulär
På Göteborgs universitets webbplats finns frågeformulären för vallokalsundersökningarna samlade. Där hittar du mer information om undersökningarna och vilka frågor som ställts, och det går också att fritextsöka efter specifika frågor.
Tillgång till data
Data från vallokalsundersökningarna görs fritt tillgängliga så fort som möjligt efter val. För att få tillgång till data behöver man skicka in en förfrågan via Svensk nationell datatjänst (SND). Följ länken nedan för att komma till samlingen på researchdata.se.
Kontakta oss
Välkommen att kontakta oss via nedanstående uppgifter.
E-post: valforskning@pol.gu.se
Telefon: 031 786 6891
Besöksadress: Sprängkullsgatan 19, 411 23 Göteborg
Postadress: Box 711, 405 30 Göteborg
Webbplats: https://www.gu.se/valforskningsprogrammet

