ESS: Ny rapport om hälsa i Europa

31 okt 2016

Europas kvinnor drabbas betydligt oftare än de europeiska männen av huvudvärk och depressioner. Svenskarna är relativt nöjda med sin hälsa. Allra bäst mår irländarna och schweizarna. Det visar en ny sameuropeisk studie om hur medborgarna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa.

– Påfallande många européer uppger att de mår dåligt fysiskt eller psykiskt. Man kan se att det delvis hänger samman med ekonomiska och sociala villkor, säger forskningssamordnare Filip Fors som tillsammans med professor Mikael Hjerm, båda vid Umeå universitet, ansvarar för insamlandet av data i Sverige.

Det är en ny upplaga av ESS, European Social Survey, som nu presenteras. Rapporten speglar hur invånarna i 20 europeiska länder samt i Israel ser på sin hälsa och livssituation. Svenskarna visar sig överlag ha mycket bra hälsa i jämförelse med övriga länder. Åtminstone anser svenskarna själva det. Bara irländarna och schweizarna känner sig en aning friskare än svenskarna.

Svenskarnas hjärtan hör till de friskaste i Europa och svenskarna rör på sig mer än genomsnittseuropén. Sverige har dessutom varit framgångsrikt med rökavvänjning. Med bara 15 procents rökare är vi nu bäst i klassen.

Studien avlivar effektivt myten om att karga nordbor skulle vara mer depressiva än heta sydlänningar. I verkligheten tycks det vara precis tvärtom. Allra mest depressiv är man i Portugal, där nästan var tredje kvinna uppger att de har varit deprimerade den senaste veckan. Det är dubbelt så mycket som i Sverige. Överlag är invånarna i Syd- och Östeuropa mer depressiva än nordeuropéer. Bäst psykisk hälsa anser sig norrmän och finländare ha. Där är den psykiska hälsan dessutom jämställd. Annars är det betydligt fler kvinnor än män i Europa som uppger sig deprimerade.

ESS-studien skärskådar också de socioekonomiska förhållanden och deras påverkan på hälsan. Svenskarna anser sig lyckligt lottade när det gäller bostäder och ifråga om materiell trygghet under uppväxten. Även här är det invånarna i Syd- och Östeuropa som anser sig ha det sämst.

– Det tycks inte vara så enkelt som att den som har det sämre ställt har osundare vanor ifråga om kost, motion och rökning – det har de ofta också – utan studien visar även på en koppling mellan hälsa och faktorer som bostad, arbete och uppväxtförhållanden, säger Filip Fors.

Sammanlagt har drygt 40 000 personer, varav 1791 i Sverige, svarat på frågor om liv och hälsa.

Ladda ned European Social Survey-rapporten. Rapporten har även uppmärksammats av Science Daily.

Senaste nytt

Kan man lita på opinionsmätningarna?

Kan man lita på opinionsmätningarna?

Valår! Det betyder ökat fokus på opinionsmätningar av väljares röstningsintentioner. Det är förstås inte så konstigt. Mätningarna är inte bara politisk underhållning. De fyller en viktig demokratisk funktion. I ett parlamentariskt flerpartisystem som det svenska är...

Australiensisk studie relaterad till ESS

Australiensisk studie relaterad till ESS

Den australiensiska webbpanelen Life in Australia har samlat in data som nu kan jämföras med data från den nionde omgången av European Social Survey (ESS), som genomfördes 2018/2019. I webbpanelstudien som pågick mellan den 17 februari och den 2 mars 2020, fanns 163...

SHAREs långsiktiga framtid

SHAREs långsiktiga framtid

Forskningsinfrastrukturen SHARE (the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) är en tvärvetenskaplig intervjubaserad undersökning som studerar hälsa samt sociala, ekonomiska och miljöpolitiska effekter på europeiska medborgare. Sedan den första...