Studier om covid-19

Foto: Mostphotos

CORS och covid-19

Flera av forskningsprogrammen inom CORS genomför surveyundersökningar med frågor relaterade till covid-19 pandemin. Nedan kan du läsa mer om dessa samt hur du får tillgång till data, dokumentation, och resultat från studierna.

Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe

SHARE Corona Survey

När covid-19 pandemin tog sin fart fick den internationella undersökningen Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) avbryta sitt pågående fältarbete i mars 2020, med datainsamlingen för omgång 8 av studien, i samtliga deltagande länder.

För att kunna fortsätta fältarbetet så övergick man istället till telefonbaserade intervjuer, baserade på ett nyutvecklat och kortare frågeformulär som omfattade samma ämnen som ingår i den vanliga SHARE-undersökningen, men som fokuserade på den nya livssituationen för människor 50 år och äldre som covid-19 pandemin medfört. Datainsamlingen skedde mellan juni och augusti 2020.

Data från SHARE’s covid-19 undersökning innehåller information om:

  • Hälsa och hälsorelaterat beteende. Allmänt hälsotillstånd före och efter utbrottet av covid-19 pandemin. Skyddsåtgärder såsom social distansering, användning av munskydd etc.
  • Psykisk hälsa. Oro, ångest, depression, sömnproblem samt ensamhet före och efter utbrottet av pandemin.
  • Infektioner samt hälso- och sjukvård. Covid-19 relaterade symtom, SARS COV-2 testning och sjukhusvård, avstående från medicinsk behandling, belåtenhet med medicinsk behandling.
  • Förändrade arbetsförhållanden och ekonomi. Arbetslöshet, nedläggning eller stängning av företag, arbete hemifrån, förändringar av arbetstid och inkomst, ekonomiskt stöd.
  • Sociala nätverk. Förändringar i personliga kontakter med familj och vänner, givande och mottagande av hjälp och stöd, givande och mottagande av personlig vård.

Läs mer om SHARE Corona Survey här

Frågeformuläret som användes vid telefonintervjuerna hittar du på webbplatsen för SHARE

Tillgång till data

Data från SHARE får användas för vetenskapliga ändamål. Som forskare får du tillgång till data från SHARE utan kostnad.

Mer information om hur du får tillgång till data hittar du här.

SHARE COVID-19

Non-intended health, economic and social effects of the COVID-19 epidemic control decisions: Lessons from SHARE (SHARE-COVID19)

Projektet SHARE covid-19 får finansiellt stöd från Europakommissionen genom Horisont 2020, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Målsättningen med projektet är att studera hur äldres livssituation påverkats av pandemin. Den svenska delen av projektet leds från CEDAR (Enheten för demografi och åldrandeforskning) vid Umeå universitet och handlar om hur äldres dagliga aktiviteter och kognitiva funktioner förändrats under pandemin i länder med olika strategier. Studien möjliggör jämförelser mellan 28 europeiska länder som påverkats olika av pandemin och belyser frågor som hur ekonomi, hälsa, kognition, sociala relationer och aktiviteter förändrats för äldre personer. Projektet började den 1 november 2020 och pågår fram till den 30 oktober 2023.

Medverkande forskare från Umeå universitet är Gunnar Malmberg (CEDAR, Institutionen för geografi), Anna Rieckmann (Institutionen för strålningsvetenskaper), Mikael Stattin (Sociologiska institutionen), Jenny Olofsson (CEDAR) och Filip Fors (Sociologiska institutionen).

Projektet som helhet leds från The Munich Center for the Economics of Aging (MEA) vid Max Planck Institute for Social Law and Social Policy, med professor Axel Börsch-Supan som forskningsledare.

Mer information om projektet hittar du på webbplatsen för SHARE.

Där kan du även läsa mer om de första resultaten från studien.

För mer information om den svenska delen av studien, kontakta professor Gunnar Malmberg, enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.

European Social Survey

ESS covid-19 modul

I den senaste omgången av European Social Survey (ESS) ingår frågor relaterade till covid-19 pandemin som de deltagande länderna kan välja att inkludera i sina studier.

Covid-19 modulen består av 20 frågor som ingår i omgång 10 av undersökningen som genomförs under 2020 och 2021. Hälften av frågorna togs fram av de nationella grupperna som representerar de länder som deltar i undersökningen, och den gemensamma vetenskapliga gruppen för ESS (core scientific team), medan resterande hälft valdes genom ett öppet förfarande där forskare och forskargrupper fick skicka in sina ansökningar.

Frågor som ingår i modulen

Modulen innehåller frågor kring om respondenterna eller personer de bor tillsammans med har haft covid-19, om pandemin har påverkat deras arbete samt om de planerar att, eller har, vaccinerat sig. Frågorna handlar även om respondenternas förtroende för regeringen/myndigheter och deras hantering av pandemin samt förtroende för forskare.

Vidare innehåller modulen frågor såsom ifall det är viktigare att prioritera folkhälsan eller samhällsekonomin, samt om det är viktigare att kunna följa och spåra allmänheten eller skydda den personliga integriteten. Frågorna kommer också fokusera på personligt ansvar, såsom hur viktigt det är att följa myndigheternas lagar och regler i förhållande till att fatta sina egna beslut.

I varje omgång av ESS-undersökningen så har varje land möjlighet att inkludera lands-specifika frågor, som inte behöver harmoniseras med de övriga deltagande länderna. Men i omgång 10 får de deltagande länderna istället välja om de vill inkludera covid-19 modulen istället för frågor som är specifika för varje land.

Här hittar du frågorna som ingår i ESS covid-19 modul.

Länder som deltar

Följande länder har meddelat att de tänker inkludera covid-19 modulen i sina undersökningar: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Litauen, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Tjeckien och Ungern.

Datainsamling

Insamlingsperioden för omgång 10 av ESS-undersökningen har förlängts och de deltagande länderna har fram till den 31 december 2021 på sig att slutföra fältarbetet med datainsamling. Frågeformuläret har även anpassats till en postal enkät samt till ett app-baserad format, och man överväger även digitala intervjuer, om det inte skulle vara möjligt att genomföra vanliga besöksintervjuer.