Befolkningens inställning till försäljning och användning av receptfria läkemedel

Mellan åren 1971 och fram till 2009 ingick de svenska apoteken i ett statligt bolag. Men 2008 togs de första stegen mot en omreglering med målsättningen att öka tillgängligheten, och året därpå avskaffades det statliga apoteksmonopolet. Med reformen 2009 släpptes försäljningen av receptfria läkemedel fri, och det blev även tillåtet att sälja receptfri medicin inom detaljhandeln. Allt eftersom det har blivit mer lättillgängligt att köpa receptfria läkemedel så har det också inneburit ett större ansvar för individen när det inte alltid finns personal att tillfråga med kunskap kring läkemedlen som säljs. Studier av individers inställning och förhållningssätt till receptfria läkemedel är betydelsefulla för både farmaci, hälsovård och beslutsfattare, eftersom förhållningssättet troligtvis påverkar användningen av receptfria läkemedel. I en studie som nyligen publicerades i International Journal of Pharmacy Practice undersökte en grupp forskare inställningen till försäljningen och användningen av receptfria läkemedel hos den svenska befolkningen. Surveyundersökningen genomfördes av Laboratory of Opinion Research vid Göteborgs universitet genom deras webbpanel Medborgarpanelen.

Majoriteten av respondenterna (87 %) svarade att de hade använt receptfria läkemedel under de senaste 6 månaderna. Omkring 10 % av de tillfrågade uppgav att de brukar använda receptfria läkemedel vid första tecken på sjukdom, och 9 % svarade att deras användning av receptfria läkemedel har ökat med den förbättrade tillgängligheten.  Närmare 39 % av de tillfrågade svarade att de försöker undvika att använda receptfria läkemedel när de är sjuka, och 35,5% ansåg att endast apotek ska få sälja receptfria läkemedel för att minska risken för överanvändning. 25 % av respondenterna uppgav att de oftast brukar fråga apotekspersonal om råd vid köp av receptfria läkemedel. Studien visade att socio-demografiska faktorer såsom ålder, kön och utbildning samt frekvent användning av receptfria läkemedel hade samband med inställningen till försäljning och användning av desamma.

Medan resultaten från studien visar att de flesta tillfrågade har en försiktig inställning till användningen av receptfria läkemedel så tyder det också på att användningen har ökat när tillgängligheten har förbättrats. Forskarna bakom studien lyfter fram betydelsen av att informera befolkningen kontinuerligt om egenvård med receptfri medicin, samt hur viktigt det är att kunna få professionell rådgivning från apoteks- och hälsovårdspersonal.

Texten ovan baseras på publikationen:

Hedenrud, T., Sundell, K. A., Martinsson, J. and H. Håkonsen. 2018. Attitudes towards sales and use of over-the-counter drugs in Sweden in a reregulated pharmacy market: a population-based study. International Journal of Pharmacy Practice. DOI: https://doi.org/10.1111/ijpp.12457

 

Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247