Ny European Social Survey rapport

Bild: European Social Survey

En ny sammanställning av resultat från ESS-studien som genomfördes under 2016 och 2017 visar på ett signifikant stöd från allmänheten för att införa en allmän basinkomst och ett EU-gemensamt socialförsäkringssystem.

European Social Survey genomfördes för åttonde gången under 2016/2017 i 23 olika länder. Många frågor i den senaste omgången av surveyundersökningen är återkommande och ställdes för första gången i den fjärde omgången av undersökningen, som genomfördes under 2008 och 2009, men många frågor är också nya. De återkommande frågorna möjliggör studier av förändringar av den allmänna opinionen i olika välfärdsfrågor.

I den nya sammanställningen beskrivs européernas inställning till solidaritet med speciellt utsatta grupper i samhället, såsom äldre, arbetslösa, migranter och fattiga. Men också attityder till att införa ett gemensamt socialförsäkringssystem inom den Europeiska unionen, och en allmän basinkomst med syfte att garantera alla medborgare en miniminivå av levnadsstandard.

Du kan läsa mer om sammanställningen av resultaten på ESS hemsida, där du även hittar rapporten i sin helhet.

Samband mellan kvinnors politiska kunskap och andelen kvinnliga politiskt förtroendevalda

Befolkningens politiska kunskap har stor betydelse för en fungerande representativ demokrati. Men många studier har funnit att den politiska kunskapen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, och tyder på att män är mer kunniga när det handlar om politik jämfört med kvinnor. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan män och kvinnors politiska kunskap tros vara hur stor eller liten andelen kvinnor är, bland de demokratiskt valda politikerna som styr ett land. Tanken bakom den möjliga förklaringen är att med fler kvinnliga förtroendevalda politiker, som kan bli förebilder för andra kvinnor, så bidrar det till att öka kvinnors politiska engagemang och intresse, vilket i sin tur bidrar till en ökad politisk kunskap bland kvinnor.

Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Political Science som tittade på betydelsen av andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna i olika länder, för kvinnors politiska kunskap. För att undersöka saken vidare använde forskarna sig av två stora komparativa surveyundersökningar som genomförts i ett flertal olika länder och som använder olika typer av frågor för att mäta politisk kunskap; the Comparative Study of Electoral Systems (CSES) och the 2009 European Election Study (EES).

Resultaten från studien visar att andelen kvinnliga förtroendevalda politiker, vid tidpunkten för surveyundersökningarnas genomförande, inte har någon betydelse för skillnaden mellan kvinnors och mäns politiska kunskap. Däremot så visade sig andelen kvinnliga förtroendevalda politiker vid tidpunkten för när respondenten var mellan 18 och 21 år, ha en stor betydelse för att minska den långsiktiga skillnaden mellan män och kvinnors politiska kunskap. Så en större andel kvinnliga politiskt förtroendevalda, vid tidpunkten för när en kvinna är mellan 18 och 21 år, har en positiv inverkan på hennes politiska kunnighet. Resultatet stämmer väl överens med teorin om politisk socialisering, vilken innebär att det politiska sammanhanget har som störst inflytande över unga individer såsom förstagångsväljare.

Sammanfattningsvis så visar studien att andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna har betydelse för kvinnor och mäns politiska kunskap, men det kan ta lång tid innan kunskapsklyftan sinsemellan försvinner helt. Eftersom den politiska socialiseringen är som viktigast från unga år och fram till vuxen ålder, så beror förändringar på samhällsnivå till stor del på nya generationer som blir röstberättigade.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Dassonneville, R and I. McAllister. 2018. Gender, Political Knowledge, and Descriptive Representation: The Impact of Long-Term Socialization. American Journal of Political Science Vol. 62, No. 2, pages 249-265. DOI: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ajps.12353