Klimatförändringar och energi i nytt nummer av ESS Topline Results Series

Bild: European Social Survey

I den senaste utgåvan av ESS Topline Results Series beskrivs resultat från European Social Survey (ESS) studien som visar att en stor majoritet av den europeiska befolkningen tror att jordens klimat håller på att förändras, och de flesta tror att klimatförändringarna åtminstone delvis orsakas av människan.  Men även om de flesta tror att klimatförändringar kan få allvarliga följder, så är oron för klimatförändringarna relativt liten bland de tillfrågade.

Den åttonde omgången av European Social Survey genomfördes under 2016/2017 och det här är den första gången som frågor kring klimatförändringar och energi finns med i studien.

I den nya sammanställningen beskrivs bland annat européernas uppfattning om och inställning till klimatförändringar, energiförsörjning, förnybar energi samt klimatförändringspolitik.

Du kan läsa mer om sammanställningen av resultaten på ESS hemsida, där du även hittar rapporten i sin helhet.

 

Ny European Social Survey rapport

Bild: European Social Survey

En ny sammanställning av resultat från ESS-studien som genomfördes under 2016 och 2017 visar på ett signifikant stöd från allmänheten för att införa en allmän basinkomst och ett EU-gemensamt socialförsäkringssystem.

European Social Survey genomfördes för åttonde gången under 2016/2017 i 23 olika länder. Många frågor i den senaste omgången av surveyundersökningen är återkommande och ställdes för första gången i den fjärde omgången av undersökningen, som genomfördes under 2008 och 2009, men många frågor är också nya. De återkommande frågorna möjliggör studier av förändringar av den allmänna opinionen i olika välfärdsfrågor.

I den nya sammanställningen beskrivs européernas inställning till solidaritet med speciellt utsatta grupper i samhället, såsom äldre, arbetslösa, migranter och fattiga. Men också attityder till att införa ett gemensamt socialförsäkringssystem inom den Europeiska unionen, och en allmän basinkomst med syfte att garantera alla medborgare en miniminivå av levnadsstandard.

Du kan läsa mer om sammanställningen av resultaten på ESS hemsida, där du även hittar rapporten i sin helhet.

Samband mellan kvinnors politiska kunskap och andelen kvinnliga politiskt förtroendevalda

Befolkningens politiska kunskap har stor betydelse för en fungerande representativ demokrati. Men många studier har funnit att den politiska kunskapen skiljer sig åt mellan män och kvinnor, och tyder på att män är mer kunniga när det handlar om politik jämfört med kvinnor. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan män och kvinnors politiska kunskap tros vara hur stor eller liten andelen kvinnor är, bland de demokratiskt valda politikerna som styr ett land. Tanken bakom den möjliga förklaringen är att med fler kvinnliga förtroendevalda politiker, som kan bli förebilder för andra kvinnor, så bidrar det till att öka kvinnors politiska engagemang och intresse, vilket i sin tur bidrar till en ökad politisk kunskap bland kvinnor.

Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Political Science som tittade på betydelsen av andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna i olika länder, för kvinnors politiska kunskap. För att undersöka saken vidare använde forskarna sig av två stora komparativa surveyundersökningar som genomförts i ett flertal olika länder och som använder olika typer av frågor för att mäta politisk kunskap; the Comparative Study of Electoral Systems (CSES) och the 2009 European Election Study (EES).

Resultaten från studien visar att andelen kvinnliga förtroendevalda politiker, vid tidpunkten för surveyundersökningarnas genomförande, inte har någon betydelse för skillnaden mellan kvinnors och mäns politiska kunskap. Däremot så visade sig andelen kvinnliga förtroendevalda politiker vid tidpunkten för när respondenten var mellan 18 och 21 år, ha en stor betydelse för att minska den långsiktiga skillnaden mellan män och kvinnors politiska kunskap. Så en större andel kvinnliga politiskt förtroendevalda, vid tidpunkten för när en kvinna är mellan 18 och 21 år, har en positiv inverkan på hennes politiska kunnighet. Resultatet stämmer väl överens med teorin om politisk socialisering, vilken innebär att det politiska sammanhanget har som störst inflytande över unga individer såsom förstagångsväljare.

Sammanfattningsvis så visar studien att andelen kvinnor bland de förtroendevalda politikerna har betydelse för kvinnor och mäns politiska kunskap, men det kan ta lång tid innan kunskapsklyftan sinsemellan försvinner helt. Eftersom den politiska socialiseringen är som viktigast från unga år och fram till vuxen ålder, så beror förändringar på samhällsnivå till stor del på nya generationer som blir röstberättigade.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Dassonneville, R and I. McAllister. 2018. Gender, Political Knowledge, and Descriptive Representation: The Impact of Long-Term Socialization. American Journal of Political Science Vol. 62, No. 2, pages 249-265. DOI: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ajps.12353

ISSP i temanummer av International Journal of Sociology

Senaste utgåvan av den vetenskapliga tidskriften International Journal of Sociology är ett temanummer som handlar om surveyundersökningen ISSP 2015 Work Orientations IV.

International Social Survey Programme (ISSP) är ett internationellt samarbetsprogram som varje år genomför en surveyundersökning med frågor kopplade till olika samhällsvetenskapliga områden. Varje gång undersökningen genomförs så har den ett speciellt tema och för 2015 var temat ”work orientations”, så då innehöll enkäten frågor kring bland annat arbetsliv och privatliv, arbetsorganisation samt arbetsförhållanden. Det här är den fjärde gången som undersökningen genomfördes med temat ”work orientations”. Tidigare omgångar med samma tema har genomförts 1989, 1997 och 2005.

Temanumret i International Journal of Sociology innehåller en introduktion som beskriver ISSP och sammanfattar bakgrunden till varför undersökningen startades samt vilka olika ämnesområden som hittills har funnits med. Vidare beskrivs också hur arbetet med att ta fram frågeformuläret går till.

En av artiklarna i temanumret presenterar en sammanställning av resultaten från de olika deltagande länderna. Sedan följer tre artiklar som beskriver studier som använt sig av data från ISSP för att studera olika forskningsfrågor. Dessa visar hur datamaterialet möjliggör jämförande studier mellan olika länder samt studier av förändringar över tid.

ISSP 2015 Work Orientations IV genomfördes under 2015 och 2016 och datamaterialet från alla 37 länder som deltog i undersökningen blev tillgängligt i augusti 2017. Både data och tillhörande dokumentation finns deponerade vid det tyska forskningsinstitutet GESIS och du kan ladda ner dom utan kostnad från deras webbplats https://www.gesis.org/issp/home/

Förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos den äldre befolkningen

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i många delar av världen och förekommer hos en stor andel av den äldre befolkningen. Både fetma och övervikt ökar risken för många sjukdomar och problem såsom diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom samt olika typer av cancer men kan också leda till astma, belastningsskador i lederna och depression.

Eftersom övervikt och fetma har blivit så vanligt förekommande och är förenat med negativa följder för både den enskilda individen som samhället i stort, så är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Både för att kunna bedöma olika åtgärder för att minska andelen överviktiga samt för att kunna hjälpa de som önskar och behöver stöd för att gå ner i vikt.

Nyligen publicerades en studie i Scandinavian Journal of Public Health som presenterade aktuell information kring förekomsten och utvecklingen av övervikt och fetma hos personer i åldrarna 50 år och uppåt från tio europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna bakom studien analyserade data från den första, andra, fjärde och femte omgången av Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) och räknade ut BMI (Body mass index) baserat på respondenternas självrapporterade uppgifter om längd och vikt.

Resultaten från studien visar att andelen individer med övervikt låg på en relativt stabil nivå kring 60 % mellan åren 2005 och 2013, medan andelen individer med fetma ökade från 17,5% till 19,2% under samma tidsperiod.  Den högsta förekomsten av både övervikt och fetma återfanns i Spanien, Tyskland och Österrike. Spanien var dock det enda land där förekomsten av både övervikt och fetma minskade mellan åren 2005 och 2013, medan Italien var det enda land där förekomsten av övervikt minskade under samma period.  Studien visar också att förekomsten av övervikt ökade hos gruppen individer i åldersgruppen 80 år och äldre mellan åren 2005 och 2013 medan den minskade hos individer i åldersgruppen 60 till 69 år. Förekomsten av fetma ökade hos individer i åldersgrupperna 60 till 69 år och 70 till 79 år. Andelen individer med övervikt minskade något bland kvinnor under tidsperioden medan den var oförändrad bland män. Andelen individer med fetma ökade hos män men var oförändrad hos kvinnor.

Sammanfattningsvis så visar studien att förekomsten av övervikt och fetma är stor bland den äldre befolkningen i de tio länder som studerades. För den enskilda individen kan följdsjukdomar som uppstår på grund av övervikt och fetma ha en stor påverkan på personens hälsa och välbefinnande. Men även betydelsen för sjukvården och samhället i stort kan vara omfattande. Forskarna bakom studien vill lyfta fram vikten av att arbeta hälsofrämjande för att försöka vända den negativa utvecklingen så att övervikt och fetma minskar hos befolkningen. Både medicinska vårdprogram och politiska handlingsprogram behövs samt åtgärder för att förbättra hälsokompetensen kring betydelsen av att behålla en hälsosam vikt.

Texten ovan baseras på publikationen:

Peralta, M., Ramos, M., Lipert, A., Martins, J. and A. Marques. 2018. Prevalence and trends of overweight and obesity in older adults from 10 European countries from 2005 to 2013. Scandinavian Journal of Public Health 46: 522–529. DOI: https://doi.org/10.1177/1403494818764810.

Befolkningens inställning till försäljning och användning av receptfria läkemedel

Mellan åren 1971 och fram till 2009 ingick de svenska apoteken i ett statligt bolag. Men 2008 togs de första stegen mot en omreglering med målsättningen att öka tillgängligheten, och året därpå avskaffades det statliga apoteksmonopolet. Med reformen 2009 släpptes försäljningen av receptfria läkemedel fri, och det blev även tillåtet att sälja receptfri medicin inom detaljhandeln. Allt eftersom det har blivit mer lättillgängligt att köpa receptfria läkemedel så har det också inneburit ett större ansvar för individen när det inte alltid finns personal att tillfråga med kunskap kring läkemedlen som säljs. Studier av individers inställning och förhållningssätt till receptfria läkemedel är betydelsefulla för både farmaci, hälsovård och beslutsfattare, eftersom förhållningssättet troligtvis påverkar användningen av receptfria läkemedel. I en studie som nyligen publicerades i International Journal of Pharmacy Practice undersökte en grupp forskare inställningen till försäljningen och användningen av receptfria läkemedel hos den svenska befolkningen. Surveyundersökningen genomfördes av Laboratory of Opinion Research vid Göteborgs universitet genom deras webbpanel Medborgarpanelen.

Majoriteten av respondenterna (87 %) svarade att de hade använt receptfria läkemedel under de senaste 6 månaderna. Omkring 10 % av de tillfrågade uppgav att de brukar använda receptfria läkemedel vid första tecken på sjukdom, och 9 % svarade att deras användning av receptfria läkemedel har ökat med den förbättrade tillgängligheten.  Närmare 39 % av de tillfrågade svarade att de försöker undvika att använda receptfria läkemedel när de är sjuka, och 35,5% ansåg att endast apotek ska få sälja receptfria läkemedel för att minska risken för överanvändning. 25 % av respondenterna uppgav att de oftast brukar fråga apotekspersonal om råd vid köp av receptfria läkemedel. Studien visade att socio-demografiska faktorer såsom ålder, kön och utbildning samt frekvent användning av receptfria läkemedel hade samband med inställningen till försäljning och användning av desamma.

Medan resultaten från studien visar att de flesta tillfrågade har en försiktig inställning till användningen av receptfria läkemedel så tyder det också på att användningen har ökat när tillgängligheten har förbättrats. Forskarna bakom studien lyfter fram betydelsen av att informera befolkningen kontinuerligt om egenvård med receptfri medicin, samt hur viktigt det är att kunna få professionell rådgivning från apoteks- och hälsovårdspersonal.

Texten ovan baseras på publikationen:

Hedenrud, T., Sundell, K. A., Martinsson, J. and H. Håkonsen. 2018. Attitudes towards sales and use of over-the-counter drugs in Sweden in a reregulated pharmacy market: a population-based study. International Journal of Pharmacy Practice. DOI: https://doi.org/10.1111/ijpp.12457

 

Betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning

Hur kan man få fler att bli intresserade av att arbeta inom den offentliga sektorn? För att kunna rekrytera och behålla yrkeskunniga och engagerade medarbetare till den offentliga sektorn så är det av intresse att förstå varför vissa individer föredrar att arbeta i offentlig framför privat verksamhet.

En ny studie, vars resultat nu presenteras av International Journal of Public Administration, ville ta reda på mer kring de bakomliggande orsakerna till en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet, med ett särskilt fokus på betydelsen av balans mellan arbetsliv och fritid för valet mellan privat och offentlig sysselsättning. Genom att använda data från the International Social Survey Programme (ISSP) kunde forskaren bakom studien, Michael C Moltz, jämföra preferenserna hos respondenter från 31 olika länder.

Studien visar att en rad olika motiv har samband med preferenserna för att vilja arbeta inom den offentliga sektorn, bland annat anställningstrygghet, hög inkomst samt hur arbetet bidrar till samhället. Studien visar att individer som skulle vilja spendera mer tid åt fritidsaktiviteter har en mindre sannolikhet att föredra offentlig anställning. I motsats till förväntningarna så visade studien på ett negativt samband mellan en önskan om ökad balans mellan arbetsliv och fritid och en preferens för att arbeta inom offentlig verksamhet. Studien tyder även på att olika samhällsekonomiska aspekter såsom arbetslöshet och mått på tillväxt såsom BNP, kan ha samband med skillnader i preferenser för att vilja arbeta i offentlig verksamhet mellan olika länder. Resultaten från den här studien tyder på att det är mer attraktivt att arbeta i den offentliga sektorn i länder som har en högre ekonomisk tillväxt och lägre arbetslöshet.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Moltz, Michael C. 2018. Work-Life Balance and National Context in Attraction to Public Employment. International Journal of Public Administration. DOI: https://doi.org/10.1080/01900692.2018.1463247

 

Ensamhet bland äldre i Europa

Ensamhet kan upplevas som både obehagligt, ledsamt och tungt att hantera. Att känna sig ensam kan påverka vårt välbefinnande och det verkar dessutom som om ensamhet kan skada vår fysiska hälsa på ett liknande sätt som exempelvis rökning och fysisk inaktivitet kan göra. Ensamhet bland äldre kan uppkomma plötsligt eller långsamt genom exempelvis en förlust av nära vänner, make/maka, husdjur eller som en följd av att man måste flytta. Eftersom ensamhet drabbar alltfler äldre och det kan leda till nedsatt hälsa och sämre livskvalitet så är det viktigt att försöka fånga upp individer som känner sig ensamma och försöka motverka ensamheten.

En ny studie som baserades på the Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) har undersökt hur olika faktorer såsom bland annat hälsa och socialt kontaktnät påverkar känslor av ensamhet hos personer som är 65 år eller äldre. Studien är baserad på den första omgången av SHARE-undersökningen som genomfördes mellan åren 2004 och 2005 i elva europeiska länder.

Resultat från studien visar att kvinnor oftare känner sig ensamma jämfört med män och känslor av ensamhet blir alltmer vanliga med stigande ålder. Upplevd ensamhet skiljde sig åt mellan hushåll med olika inkomst och olika utbildningsnivå, där individer med kortare utbildning oftare uppgav att de känner sig ensamma en stor del av tiden. En större andel av respondenterna från Sydeuropa uppgav att de känner sig ensamma mestadels jämfört med respondenter från Nordeuropa. Känslor av ensamhet var också mer vanligt förekommande hos personer med sämre hälsa, hos de som förlorat sin make/maka, vars barn nyligen flyttat hemifrån, hos de som inte har några barn samt de som lever utan partner eller äkta hälft.

Forskarna bakom studien vill lyfta fram betydelsen av upplevd ensamhet hos äldre och följderna som ensamheten kan leda till, samt vikten av att lyfta fram dessa frågor vid hälsoutvärderingar och undersökningar. Frågan är också viktig för politiker och beslutsfattare som arbetar med insatser för att minska ensamheten och öka livskvaliteten och välbefinnandet hos den äldre befolkningen.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Vozikaki, M., Papadaki, A., Linardakis, M., and A. Philalithis. 2018. Loneliness among older European adults: Results from the survey of health, aging and retirement in Europe. Journal of Public Health: 1-12. DOI: https://doi.org/10.1007/s10389-018-0916-6

Blir småbarnsmammor lyckliga av att arbeta?

Inom den samhällsvetenskapliga litteraturen kring välbefinnande och lycka anses förvärvsarbete bidra på ett positivt sätt till en individs välbefinnande. Men stämmer det även in för småbarnsmammor? Den frågan undersöktes i en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies.

Med boken Feminine Mystique som publicerades 1963 ifrågasatte Betty Friedan bilden av det harmoniska familjelivet där mammor stannar hemma för att ta hand om sina barn, och hon menade att det istället gjorde kvinnor olyckliga att endast ägna sig åt barnomsorg och hushållsarbete. Sedan dess har det forskats och diskuterats kring huruvida mammor upplever större livskvalitet genom att förvärvsarbeta än att stanna hemma och ta hand om sina barn, men de studier som har gjorts på området visar inga tydliga resultat.

Den aktuella studien använder data från European Social Survey (ESS) undersökningarna mellan åren 2004 och 2014 och inkluderar 30 olika länder, däribland Sverige, för att studera förhållandet mellan subjektivt välbefinnande hos småbarnsmammor som förvärvsarbetar och de som stannar hemma och har barnomsorgsansvaret. Studien inriktar sig på mammor som har barn under 3 års ålder.

Resultaten från studien visar att småbarnsmammor som stannar hemma och tar hand om barn och hushåll är allmänt lyckligare än de småbarnsmammor som arbetar heltid. Studien visar också att de småbarnsmammor som lämnar ett arbete med hög status, bättre arbetsvillkor och anställningstrygghet var i högre grad förknippade med att uppleva välbefinnande med att stanna hemma och ta hand om sina barn. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader i välbefinnande mellan småbarnsmammor som arbetar deltid och de som stannar hemma för att ta hand om sina barn.Faktorer som skiljer sig åt mellan de studerade länderna såsom offentlig barnomsorg, föräldraförsäkring och skattesystem, visade sig inte ha någon inverkan på resultaten.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Hamplová, Dana. 2018. Does Work Make Mothers Happy? Journal of Happiness Studies: 1-27. DOI: https://doi.org/10.1007/s10902-018-9958-2

Människans verksamhet och dess samband med den biologiska mångfalden

Den biologiska mångfalden har stor betydelse för ekosystemen och deras förmåga att bidra med ekosystemtjänster såsom dricksvatten, fotosyntes och klimatreglering. Människans påverkan på den biologiska mångfalden har studerats inom olika ämnen såsom ekologi och ekonomi och är en viktig fråga för samhället i stort. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators som tittade på både socio-ekonomiska och sociologiska faktorer som kan vara av betydelse för att kunna förstå sambandet mellan biologisk mångfald och människans verksamhet. Forskarna bakom studien kombinerade datamaterial från olika källor, däribland den Europeiska värderingsstudien (EVS), Europeiska miljöbyrån och UNDP (United Nations Development Programme), för ett flertal europeiska länder.

Resultaten från studien visade på ett starkt negativt samband mellan ekonomisk tillväxt och folkmängd, och indikatorer för biologisk mångfald. Indikatorerna för biologisk mångfald representerades av andelen utrotade och hotade arter, samt mått på så kallad ”soil sealing”, vilket innebär att områden förlorar sin markfunktion när nya markområden tas i anspråk, exempelvis när städer växer. Studien visade även på samband mellan sociologiska variabler och biologisk mångfald. Framförallt tillit människor emellan, som generellt anses leda till högre ekonomisk tillväxt, visade sig ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Författarna till artikeln vill betona betydelsen som människans verksamhet har på den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att inkludera den aspekten i politiska överväganden och beslutsfattande. Eftersom det kan finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och bevarande av den biologiska mångfalden så vill författarna till artikeln lyfta fram betydelsen som social tillit eventuellt kan ha för att minska dessa motsättningar.

Texten ovan är baserad på publikationen:

Gosselin, Frédéric and Jean-Marc Callois. 2018. Relationships between human activity and biodiversity in Europe at the national scale: Spatial density of human activity as a core driver of biodiversity erosion. Ecological Indicators 90: 356-365. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2018.03.010